Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - ferret ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ferret — 285 — feu
ferret, snörhål ; [de diamants nål, lås.
ferreur, [[sjöterm]] d’aiguillettes* snörnålsmakare.
ferrière*, hästskopåse för resor,
ferronnerie*, järnbruk, -verk, -handel,
ferronnier, ière*, järnhandlare, -erska.
ferronnière*, ännsmycke,
ferro-prussiate, [[teknisk term]] fotogr. procédé au ~ blåtrycksmetod.
ferrugineux, euse*, a. järnhaltig.
ferrure*, [järn-, hof]beslag; [häst]skoning; beslagssätt.
fertile, a.2 © fruktbar, bördig, gifvande; rik [en på]; Ag. äfv. année* ~ äfv. godt år; esprit ~ [en inventions*] uppfinningsrikt hufvud; sujet ~ rikt, tacksamt ämne.
fertilisable, a.2 som kan göras fruktbar,
fertilisant, ~e*, a. fruktbargörande; tillförande jorden växtnäring, riktande jorden,
fertilisation*, fruktbargörande; fysiol., befruktning.
fertiliser, 1:1,tr. göra fruktbar, bördig,
fertilité*, fruktbar-, bördighet, rikedom; d’esprit, d’imagination* uppfinningsförmåga,
féru, ~e*, pp. af férir (2:18); fig. F ~ contre qn ond p. ngn ; il est ~ de [cette femme h. är pinkär i.
férule*, bot. jättefänkål; i«koior: färla; des coups de ~ © smällar med linjalen; donner une à qn låta ngn smaka färlan, gifva ngn handplagg ell. smäll; F être sous la w de sa femme stå under toffeln,
fervent, ~e*, a. varm, brinnande, ifrig, nitisk,
ferveur*, värme (-a), ifver, [brinnande] nit, andakt.
fesse*, P F klinka; ~S pl. ~ partiet af fartygsskrofvet omkring läringarna.
fessée*, P F risbastu, stut; donner une à qn äfv. [af]basa ngn.
fesse-mathieu [pl. ~x] F ockrare, procentare.
fesser, 1:1,tr. P F ge stut, afbasa.
fesseur, euse*, P F som gärna ger stut.
1. fessier,s. m. P F stuss.
2. fessier, ière*, a. anat. hörande till sätet,
fessu, ~e*, a. P F bredstussig.
festin, gästabud, festmåltid, kalas; F il n’y avait que cela pour tout ~ det var hela kalaset.
festiner, 1:1,tr. o. itr. ställa till gästabud ££ [för] ; undfägna; festa [för],
festival, musikfest.
feston, feston; broderi: tagg, udd.
festonner, 1:1,tr. rita, brodera i taggar en. uddar, tagga, udda ut.
festoyer, 1:17,tr. F väl mottaga, undfägna (fetera).
fête*, högtid[sdag], helg[dag]; årlig åminnelsedag, -fest; namns-, födelsedag; fest[lighet], [festlig] tillställning, lustbarhet; kalas; marknadsfest; F ibl. dans; jour de ~ helg-, fridag; les dimanches et ~ sön- och helgdagar; en habits de ~ i högtidsdräkt (söndagskläder); en ~ äfv. i festskrud ; faire ~ à qn emottaga ngn festligt, fira ngn (fjäsa, festa för ngn); F faire ~ de qc à qn gifva ngn hopp om ngt; s. faire [une] ~ de fröjda sig i tankarna åt, lofva sig mycket nöje af.
fêter, 1:1,tr. fira; ~ qn fira ngn[s namnsdag], festa för, emottaga festligt; c’est un saint qu’on ne fête point det är ingen som bryr sig om h.
fétiche, s. (a.) [dieu, divinité*] fetis ch.
fétichisme, fetischdyrkan.
fétide, a.2 stinkande, illaluktande.
fétidité*, stank, elak lukt.
fêtoyer, 1:17,tr. s. festoyer.
fétu, halmstrå; je n’en donnerais pas un ~, cela ne vaut pas un ~ det är inte värdt två styfver. 1. feu, eld, brand; vådeld, eldsvåda; [eld-] brasa, eldstad; [eld-, fackel]sken, låga; [[militärisk term]] [kanon-, gevärs]eld; fig. eld, brand, [feber-] hetta; ifver; ~ du ciel ljungeld; [[militärisk term]] ~ de file* rotvis eld; arme* à ~ eld-, skjutvapen; 0 boîte* à ~ eldrum ; [[militärisk term]] bouche* à ~ artilleripjes; coup de ~ skott[sår] etc.; ~ ~ alternatif fyr med skiftande sken; ~fixe fast f. [à éclats med blänk] ; ~ flottant flytande fyr, fyrskepp; ~ tournant roterande fyr; nux de route* bog- och topplanternor; ~ follet irrbloss, -sken, lyktgubbe; ~ grisou grufgas; un bon ~ en skön, duktig brasa; passer au ~ [[teknisk term]] inbränna; aller au ~ gå i elden; om lerkan tåla vid eld; il y a le ~ tout près elden är lös, det brinner strax intill; la maison] où est le ~där det brinner; le est à la maison huset brinner; être en nw brinna, stå i [ljusan] låga, i eld och lågor; le ~ est encore à la plaie det hettar ännu i såret; battre, sonner au ~ slå, blåsa eldlarm; au ~ elden är lös! donné au ~ dömd att brännas ; faire du ~ göra upp en brasa, elda; [[militärisk term]] faire ~ gifva eld, ge fyr; äfv. skjuta; mettre le ~ à anlägga eld i, sätta (sticka) eld på,s. i brand, tutta på; [[militärisk term]] fyra af; elda upp ; bränna sår p k; prendre ~ taga, fatta eld, råka i brand, blossa upp; eg. F äfv. bli uppbragt, het etc.; le ~a pris à, s’est mis à, dans elden har utbrutit, det tog eld; prendre ~ de soi-même antända sig själf; le ~ lui sort des yeux hs ögon spruta eld; faire la part du ~ låta det brinna som ej kan räddas; faire long ~ eg. brinna långsamt; F stanna länge; förslå långt; draga ut p. tiden; 5 francs ne font pas long ~ med 5 fr. kommer man ej långt; F faire ~ qui dure hålla måtta; sköta [om] sig; F faireirer à qn les marrons du ibl. skjuta ngn framför sig; ni ~ ni lieu ell. gîte hvarken hus eller hem (hem ell. härd); F n’y voir que du ej [kunna] bli klok p. ngt; F c’était un roulant d’épigrammes* det
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]]\ mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. ~ sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
