Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - finage ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finage — 289 — flagorner
punkten, knuten, det fina; ibl. finessen; écriture* en ~ småstil; faire le ~vilja förstå sig p. en sak; ibl. vara mystisk; jouer au plus ~ söka öfverlista ngn etc.; savoir [le fortet\ le ~ d’une chose känna till en sak i grund; tirer le ~ du ~ draga största möjliga fördel [de af] ; F un gros ~ en dummerjöns som vill gälla för listig etc.
finage, [[teknisk term]] h vitsmältning; raffinering af tackjärn.
final, ~e*, a. © slut-, slutlig.
finale, I. s.* gram. slutstafvelse; mus. slutton. II. s. m. mus. final,
finalement, adv. F slut-, ändtligen, till slut.
finance*, kontanter, betalning; ~* pl.
finanser, -väsende ; la haute ~, les princes de la ~ penningfurstarne; F être mal dans ses ~ vara vid dålig kassa,
financer, 1:12,itr. F punga ut.
1. financier,s. kapitalist, penningkarl, bankir.
2. financier, ière*, a. finansiell, finans-, penninge-.
finasser, 1:1,itr. F vara klipsk, bruka list, småknep etc., ha konster för sig.
finasserie*, F faire des ~ = föreg,
finasseur, euse*, F krångelmakare, lurifax, lufver.
finaud, ~e*, a. (s.) F smålistig, -slug, klipsk, illmarig [människa],
finement, adv. p. fint vis &c.
finerie*, [[teknisk term]] finhärd (se affinerie*).
finesse*, finhet &c s. fin; äfv. list, knep; finess; la ~ de qc äfv. det fina i ngt; ~ de tact, de goût fin takt, smak; avoir de la ~, user de ~ äfv. vara slug etc.; d’une grande ~ mycket fin, skarpsinnig &c; F chercher à. entendre ~ à s. ngt ondt i, misstyda; F faire ~ de qc göra en hemlighet af ngt.
finet, ~te*, a. [[mindre brukligt]] F fiffig, finurlig &c s. 2 fin.
finette*, s. ett slags ylle- ell. bomullstyg,
fini, ~e*, I. pp. (a.) [af]slutad &c s. följ.; öfver[stökad]; färdig; bestämd; begränsad, ändlig, inskränkt; gram. finit; c’est une affaire öje äfv. det är klappadt och klart; c’est un homme ~ det är slut, förbi, ute med h.; voilà qui est ~ ~ är det slut. II. s. m. fulländning; le ~mos. det ändliga; d’un grand ~ väl utarbetad; du dernier ~ högst fulländad etc.
finir, 2:1,I. tr. afsluta, sluta [med] : fullborda, [full]ända; göra slut på, blifva färdig med ; utarbeta, lägga sista hand vid. II. itr. slute[s], taga slut, upphöra; ända [s], aflöpa; il ne finira jamais (n’aura j. fini) äfv. h. blir aldrig färdig; comment cela flnira-t-il ofta hvart skall detta taga vägen? ~ par lui dire säga h. till sist (slut), sluta med att säga h.; il a fini par m. renvoyer äfv. det slöt med att h. afvisade mig; cela finit par l’ennuyerdet blef h. slutligen för ledsamt; F en ~ komma till (få) ett slut, sluta, göra slut [avecå]; c’est à n’en plus ~ det tar aldrig ett (ngt) slut; et pour ~ och till sist, till slut etc.
finissage, [[teknisk term]] efterslipning.
Finistère, geogr. le Cap ~ i Spanien: Cap Finisterre; i England: Landsencl.
Finlandais, ~e*, folkn. finné, finska, finländare,
finlandais, ~e*, a. finsk, finländsk.
Finlande*, geogr. Finland.
Finnois, ~e*, folkn. finné, finska,
finnois, ~e*, a. finsk; s. m. finska [språket],
fiole*, liten glasflaska.
Fionie*, geogr. Fyen.
fioritures*, pl. mus. fioriturer, grannlåter,
firmament, firmament, himlahvalf, [-]fäste,
firman, firman (påbud, förordning etc.).
fisc, statskassa, -kontor, skatt-, räntekammare,
fiscal, ~e*, a. fiskalisk, som tillhör statskassan &c s. föreg,
fissipare, a.2 som fortplantas genom delning,
fissipède, a.2 (s. m.) [djur] med skilda tår.
fissure*, spricka, remna, klyfta; kir. benspalt,
fistule*, läk. fistel [gång],
fistuleux, euse*, a. läk. fistelartad.
fixation*, fastställande &c s. fixer.
fixe, I. a.2 © fast, stadig (orörlig); fix; bestämd; eldfast; étoile* ~ fixstjärna; idée* ~ fix idé ; pont ~ fast br. ; prix ~ bestämdt pris; avoir le regard ~ stirra, ha stirrande ögon, stel blick. II. s. m. ngt bestämdt &c; ~s pl. beständiga kroppar; fixstjärnor. III. interj. [[militärisk term]] still! ~ midtåt!
fixement, adv. fast &c; skarpt, oafvändt; regarder Oj äfv. stirra på, fixera,
fixer, 1:1,tr. fästa, fastsatta, -skrufva, -ställa, göra fast &c [à, contre, sur på, vid]; be-. stämma, utsätta; fixera; komma (förmå) att bosätta sig &c; fig. gifva stadga, lugn, bestämd riktning [åt]; rikta [sur på]; ~ son domicile, etc. slå upp sina bopålar, slå sig ned, bosätta sig; les yeux fixés sur med ögonen [stadigt] fästa på; ~ les regards de qn draga ngns blickar till sig; je suis fixé là-dessus äfv. ~ är jag p. det klara med den saken,s. ~ fästa, stadga sig &c, fastna; bestämma sig [à för]; antaga fast form (fixera sig) ; slå upp sina bopålar, slå sig ned; son esprit ne peut s. ~ à rien äfv. h. är ostadig [af sig] ; le baromètre] s’est fixé au beau står (har stannat) p. vackert väder,
fixité*, fasthet, stadga &c s. fixe I.
flaccidité*, vetensk. slapphet, ©.
flacon, flaska; F butelj,
flagellant, kyikoh. flagellant, [själf ]gis s. are.
flagellation*, gissling.
flageller, 1:1,tr. gissla, hudflänga (se ~ sig),
flageoler, 1:1,itr. darra [påbenen] ; les jambes* lui flageolent äfv. hans ben svikta,
flageolet, mus. flageolett; fig. F être nté sur des ~ ~ ha ben som [tänd]stickor.
flagorner, 1:1,tr. o. itr. F smickra, lisma, tissla och tassla.
F familjärt. P lägre språk. mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term, Schulthess, Fransk-svensk sTcolordbolc. . 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
