Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - fronder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fronder — 303 — fumée
fronder, 1:1,tr. slunga, kasta med slunga; fig. o försynt klandra, tadla.
1. frondeur,s. slungare; »frondör».
2. frondeur, euse*, a. som oförsynt tadlar allt.
front, panna, änne; anlete, ansikte; hufvud, hjässa; framsida, -del; [[militärisk term]] front; fig. oförskämd-, oförsynthet; ~ d’airain fräckhet; le ~appuyé sur [la vitre med pannan lutad mot; marcher le ~ levé gå med upprätt panna; avoir le ~ de ha panna, vara nog oförsynt etc. att; n’ avoir point de ~ fig. ej ha ngn skam i sig; de ~ i fronten, framifrån; aller de gå i rad, i bredd,fig. gå hand i hand; p. samma (ell. en) gång.
frontal, ~e*, a. anat. pann-; os ~ pannben; 0 marteau ~ smältar-, vattenhammare som lyftes vid näsan; s. m. kir.pannbindel; pannrem.
fronteau, hos judarne: pannsmycke (bönerem för hufvudet); p. häst: pannrem etc.
frontière*, gräns[skillnad], landamäre; a.gräns-.
frontispice, ark. frontispis (framsida); boktr, titelblad.
fronton, ark. fronton; ~ skulpterad del af akterskepp.
frottage, bonande, -ing.
frottée*, F P ett kok stryk, smörj.
frottement, [in]gnidning &c s. följ.; [[teknisk term]] friktion; ag. beröring, umgänge [de med],
frotter, 1:1,tr. (itr.) gnida, gnugga, skura, bona; smörja ell. gnida in, frottera; skafva, 0 skamfila; stryka knif etc.; fig. F smörja upp, ge smörj; ~ les oreilles* à qn örfila upp ngn ; être frotté de fig. ha litet hum om. se ~ gnida (sk[r]ubba) sig &c; s. ~ les yeux gnida, gnugga sig i ögonen; s. ~ les mains* gnugga händerna; s. à qn F gifva sig i lag,äfv. i gräl, söka sak med ngn; F qui s’y frotte s’y pique den som ger sig i leken får leken tåla.
frotteur, [golvbonare; [[teknisk term]] ~ [en caoutchouc] gummiring,
frottoir, frotterduk, -borste, torklapp o. d. ; fys. frottör.
frouer, 1:1,itr. jäg. locka med hvissUng.
frou-frou, F frasande; F P faire du ~ ståta, prunka, pråla.
frUCtidOr, tolfte månaden i republikanska kalendern.
fructification*, bot. fruktbildning, -sättning; befruktning; fröredning,
fructifier, 1:1,itr. bära, sätta frukt, vara fruktbärande, -bringande; faire ~ äfv. göra fruktbar,
fructueusement, adv. med framgång,
fructueux, euse*, a. © fruktbärande; eg. nyttig, gagnelig, förmånlig; in[komst]bringande, vinstgifvande, indräktig.
frugal, ~e* [utnn pl. »».], a. © tarflig (måttlig, sparsam); table tarfligt bord, tarfligkost.
frugalité*, tarflighet (måttlighet),
frugivore, a.2 fruktätande. 1. fruit, frukt; lifsfrukt, foster; alster, produkt, gröda, afkastning, inkomst; vinst, nytta, gagn, båtnad; verkan, följd, resultat; à yau, à pépin sten-, kärnfrukt; rouges bär; F ~ sec [de l’université*, etc. öfverliggare; F les secs de la vie förfelade existenser; avec ~ fig. med gagn etc. ; med framgång; sans ~ fig. fruktlös, gagnlös; retirer beaucoup de ~ de qc ha stor nytta af ngt. 2. fruit, [[teknisk term]] en mur. afsmalnande uppåt.
fruiterie*, fruktkammare, -bod; grönsakshandel.
fruitier, ière*, a. frukt-; s. frukt- ell. i sht grönsakshandlare, -månglare, ...erska; s. m. fruktträdgård ; -kammare,
frusquin, F P [saint-] ~ pick och pack.
fruste, a.2 ut-, förnött.
frustratoire, a.2 sviklig, bedräglig,
frustrer, 1:1,tr. besvika, bedraga [de på]; undan-, förhålla; ~ l’attente*, l’espérance*, l’espoir de qn gäcka ngns förhoppningar,
fuchsia, bot. fuksia, bloddroppe,
fuchsine*, kem. fuksin.
fucus, bot. tång.
fugace, a.2 flyktig; mémoire* ~ dåligt minne,
fugitif, ive*, a. (s.) flyende, flyktande, stadd på flykt[en], flykti[n]g, förrymd, -lupen; fig, flyktig, ovaraktig, obeständig, ostadig, osäker; pièces, poésies fugitives smärre dikter,
fugue*, mus. fuga; fig. F faire une ~ rymma,
fuie*, litet dufslag.
fuir, 2:17,I. itr. fl. [de från], flykta; ~ länsa; om kärl: rinna, läcka; fig. söka undflykter; undgå [à qn ngn] ; faire o- äfv. drifva på flykten; la côte] fuit dans le nord löper i nordlig riktning; ~ ~ vent arrière eu. devant le temps länsa undan vind. II. tr. [und]fly, -vika (sky),s. ~ undvikas; fly &c hvarandra, sig själf,
fuite*, flykt; läcka; ag. undflykt; écluse* de ~ afloppssluss; mettre en ~ drifva p. flykten,
fulgurant, ~e*, a. blixtrande,
fulguration*, kem. blickning.
fuligineux, euse*, a. sotig, sot-,
fulmicoton, bomullskrut.
fulminant, ~e*, a. dundrande, ljungande; åsk-; knall-; le carpeau ~ fys. Franklins skifva; minv. pétard ~ antändningsrör; poudre knallpulver,
fulminate, m. kem. knallkrut, -syradt salt; ~ d’or, d’argent knallguld, -silfver; ~ de mercure knallsyradt kvicksilfver,
fulmination*, kem. knall; kyrkor, kungörande af bannlysning etc.
fulminer, 1:1,itr. kem. knalla; dundra, ljunga; fig. äfv. [ut]slunga.
fulminique, a.2 kem. acide ~ knallsyra:
fumage, [[teknisk term]] rökning; agr. gödsling,
fumant, ~e*, a. rykande, rökande 8B s. fumer.
fumé, s. [[teknisk term]] grav. puns- ell. stämpelprof.
fumée*, s. rök; [mat]os; ånga; fig. dunst, tomhet, fåfänglighet; noir de ~ [[teknisk term]] kimrök; ~
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]]\ mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. ~ sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
