Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - germandrée ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
germandrée — 313 — gitano
~ helbroder ; avoir le sur qn vara kusin med ens far ell. mor. germändrée*,bot. gamander = TeucriumChamædrys.
Germanie*, geogr. Germanien.
germanique, a.2 germansk,
germaniser, 1:1,tr. förtyska, germanisera,
germanisme, germanism, tysk språkegenhet,
germe, grodd, brodd; fr. äfv. ag.; ~ de discorde* träto-, tvistefrö,
germer, 1:1,itr. [med avoir o. être] gro (skjuta fram knoppar); fig. utveckla sig; bära frukt.
germinal, sjunde månaden i republikanska kalendern.
germinatif, ive*, a. gronings-; faculté* germinative äfv. grobarhet.
germination*, groning.
gérondif, lat. gram. gerundium.
géronte, svag gubbe.
Gertrude*, dopn. Gertrud.
Gervais, dopn. Gervasius.
gerzeau, allmoges benämning p. nielle*.
gésier, kräfva, örmage.
gésir, 2:25,itr. ligga, hvila; ci-gît. här hvilar; le héros] gît sur le sol äfv. ligger slagen; F c’est là que gît le lièvre där är knuten, ligger hunden begrafven; F tout gît en cela allt beror därpå; F cela gît en fait däri ligger saken,
gesse*, bot. v. al = Latbyrus L.
gestation*, hafvandeskap, dräktighet[stid] etc.
geste, I. åtbörd, gest; d’un du ~ med en åtbörd; ~ de la main äfv. vink [mehanden] ; avec des accompagnements de med (under) gestikulerande; s. vous faites Un Oj äfv. om nirör en lem. II. ~s pl. gam. bedrifter, bragder, dåd; chanson* ell. roman de © hjältedikt; F ses faits et hs görande och låtande,
gesticulateur, en som gestikulerar mycket,
gesticulation*, gestikulering; gester,
gesticuler, 1:1,itr. gestikulera,
gestion*, förvaltning (fögderi).
Gestricie*, geogr. Gestrikland.
Geyser, geogr. le ~Geysir.
geyser, geol. geysir, varm intermittent springkälla.
Ghattes*, geogr. les ~ Ghatbergen.
giaour, giaour (otrogen),
gibbeux, euse*, a. bucklig, pucklig, kupig, kullrig, upphöjd,
gibbon, zool. gibbon (långarmad apa),
gibbosité*, bucklighet, puckel, bula.
gibecière*, jakt-, skjutväska; taskspelartaska; ~ d’écolier skolväska; tour de ~ taskspe-larkonst, -knep.
gibelet, [[teknisk term]] vrickborr.
gibelin, bist. ghibelin.
gibelot, [[sjöterm]] bogträ, -knä i båt.
gibelotte*, kokk. frikassé [på kanin],
giberne*, [[militärisk term]] patronväska, -kök, kartusch; raisonner comme une ~ prata tok, i nattmössan,
gibet, galge ; galgbacke.
gibier, villebråd, vildt; gros ~ högdjur; F un vrai ~ de potence* en riktig galgfågel; F cela n’est pas de son ~ det hör inte till hs område, det är inte i hs smak ell. väg.
giboulée*, stört-, hagelskur, slagregn,
giboyer, 1:17,itr. F jaga [villebråd],
giboyeur, F [[mindre brukligt]] jaktvurm.
giboyeux, euse*, a. rik p. villebråd,
gibus, F chapeau-claque,
gifle*, F sittopp, munfisk.
gifler, 1:1,tr. F ge en sittopp,
gigantesque, a.2 © jättelik, -stor, gigantisk, ofantlig[t stor], jätte-,
gigantomachie*, la jättarnes strid mot gudarne.
gigot, fårlår, -stek; bakben p. häst; F P skänk (skånk); manches* à ~ puff ärmar,
gigoter, 1:1,itr. F sprattla, sparka, slänga med benen.
1. gigue*, F ben, skänk; lår p. råbock.
2. gigue*, dans: giga.
gilet, väst; [under]tröja; lif stycke; ~ transparent skrädd. underväst.
giletier, ière*, västskräddare, -sömmerska. Gille (gille), F dummer jöns, dumbom; F P faire ~ packa sig af; göra cession.
Gilles, dopn. Egidius, Gillis,
gimblette*, bag. kringla,
gindre, verkgesäll hos bagare, knådarbetare.
gingas, bolstervarslärft.
gingembre, bot. ingefära.
ginguet, ~te*, a. F skral, klen, dålig, kort; s. m. lank. gipsy [pl. gipsies], s.2 zigenare, -erska i England,
girafe*, zool. giraff.
girande*, [[teknisk term]] flera vattensprång efter hvarandra; fyrv. raketkista, luftbägare,
girandole*, s. föreg.; armljusstake, etc.
girasol, ett slags opai: heliotrop,
giration*, [[sjöterm]] svängning af fartyg genom rörets inverkan; ~ de vent vindvridning; rayon de ~ svängningsradie,
giratoire, a.2 svängnings-, giraumon[t], indisk kurbits,
girofle, m. (F*) [clou de] ~ kryddnejlika.
1. giroflée*; a. i uttr. cannelle ~bark af kryddnejlikebusken.
2. giroflée*,s. bot. löfkoja (lackfiol, gyllenlack).
giroflier, kryddnejlikebuske.
girOn, sköte; ark. trampplan p. trappsteg ; herald. stråle (trekant),
girondin, ~e*, s. (a.) girondist[-].
girouette*, [vind-, väder]flöjel, vindfana; väderhane; F c’est une ~ h. är en [riktig] vindflöjel; tourner à out vent comme une ~ vända kappan efter vinden,
gisant, ~e*, a. liggande; ~ dans son lit malade sängliggande sjuk.
gisement, [[sjöterm]] läge; miner. äfv. lager; ~ en couches*, en filons malmfyndighet i lager, i gång.
gît, s. gésir, 2:25.
gitano, gitana*, zigenare, -erska.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]]\ mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. ~ sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
