- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
315

(1891) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - glorieux ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

glorieux — 315 — goinfre


glorieux, euse*, a. (s.) [[adv. bildas regelb.]] ärofull, -rik, beröm-lig, härlig; förklarad, förhärligad (salig); högfärdig, stolt [de öfver] ; inbilsk ; être ~ de qc äfv. yfvas öfver, berömma sig af ngt; de glorieuse mémoire glorvördigst i åminnelse,


glorification*, förhärligande, -klaring.


glorifier, 1:1,tr. [prisa och] ära, förhärliga, -klara,s. ~ de berömma sig af [att], yfvas, skryta öfver; s. ~ dans förhärliga, ära sig i.


gloriole*, fåfäng ära, fåfänga,


glose*, glossa (ordförklaring; kommentar); rimmad parodi; point de ~ fig. F inga reflexioner!


gloser, 1:1,tr. (itr.) förklara; fig. F göra elaka tydningar, anmärkningar [sur af, på], finna fel [sur tout med allt], kriticera, anmärka; on en glose äfv. det pratas därom,


gloseur, euse*, F en som finner fel med allt &c.


glossaire, glossarium, ordbok,


glossateur, glossator; glossarförfattare.


glossite*, läk. inflammation i tungan,


glossopètre, förstenad fisktand.


glotte*, anat. röst-, strupspringa. glouglo[u]ter, 1:1,itr. om kalkon: kackla.


glouglou, klunk klunk,


gloussement, skrockande, kacklande,


glousser, 1:1,itr. skrocka, kackla.


glouteron, bot. kardborre.


glouton, ~ne*, a. © glupsk; s. m. s. orätare ; zool. järf, filfras.


gloutonnerie*, glupskhet.


glu*, fågellim.


gluant, ~e*, klibbig, gluau, limspö.


glucine*, kem. berylljord.


glucose*, kem. drufsocker,


gluer, 1:1,tr. be stryk a med fågellim; göra klibbig [les mains om händerna], smeta ned.


glui, lång-, tak-, råghalm,


glume*, bot. skärmfjäll, agn.


gluten, bot. växtlim.


glutinatif, ive*, a. s. agglutinatif.


glutineux, euse*, a. lim aktig, klibbig,


glycérine*, kem. glycerin,


glycine*, bot. Glycine, glycose ,s. glucose*.


glyptique*, gravering i ädelstenar,


gneiss, miner. gnejs.


gnome, gnomide*, gnom, jordande, berggubbe.


gnomique, a. (s.)2 gnomisk [författare].


gnomon, astr. solvisare, -ur.


gnomonique*, konst att göra solvisare.


gnose*, teol. gnosis.


gnosticisme, teol. gnosticism.


gnostique, s. teol. gnostiker; a. gnostisk.


go, i F P uttr. tout de ~ fritt, obehindradt, utan krus, bus bas.


gobbe*, ett siags räf kaka etc.


gobelet, bägare (mugg) af bl ock ell. Silfver; tratt p. toppen af öfverbramstången ; ] oueur de taskspelare; F skojare.


gobeletterie*, tillverk-, försäljning af bägare.


Gobelins, les ~ gobelinsfabriken i Paris,


gobelotter, 1:1,itr. F pimpla, smutta. gobe-mouches ©,zool. flugsnappare ; F lättro-gen, enfaldig narr, jaherre, jabror ; drönare.


gober, 1:1,tr. F glupa, sluka [i sig]; snappa flugor; fig. tro, låta lura i sig; knipa, fasttaga; il Va gobé äfv. det gick i hm; ~ des


mouches*, du vent fig. gå, stå etc. och gapa; slå dank.


goberge*, [[teknisk term]] [limnings]klofve; pl. sängbotten. se goberger, 1:10, F göra narr, göra sig lustig, drifva [de af, öfver, med] ; roa, möja sig; vräka sig.


gobet, F matbit; en sort körsbär,


gobeter, 1:9,tr. [[teknisk term]] slå murbruk i fogarna p. mur.


gobeur, euse*, F storätare, -erska.


gobille*, bronskula.


gobin, F [[mindre brukligt]] puckelryggig.


godaille*, F F rummel etc. ; faire ~ rumla,


godailler, 1:1,itr. F P proppa sig full med mat, supa, rumla,


godailleur, F P storätare, -supare, rumlare.


Godefroy, dopn. Gottfrid,


godelureau, F förakti. jungfrupilt.


godenot, taskspelardocka; F förakti, dvärg,


goder, 1:1,itr. falla i fula veck, sitta skrynkligt ell. påsigt,


godet, bägare, tumlare; färgkopp; mudder-skopa; vattenhjulets skof velrum ; ~ [graisseur] smörjkopp.


godiche, F P tölp, våp.


godille*, fa vrickåra.


godiller, 1:1,tr. ~ vricka en båt.


godiveau, ett siags pastej, god ron, [[teknisk term]] äggformig sirat.


godronner, 1:1,tr. [[teknisk term]] göra äggformiga sirater på.


goéland, zool. ~ [à pieds jaunes] sillmåse = Larus fuscus L.; ~ [à manteau cendré ell. bleu] gråtrut = Larus argentatus L. ; ~ noir-manteau hafstrut = l. marinus L. ; ~ brun storlabb — Lestris catarractes L.


goélette*, skonare; ~ carrée råtacklad ell. toppsegelsskonare; ~ franche snedseglare; voile* gaffelsegel; grand’voile*-o* gaffelapa.


goémon, [hafs]tång.


gOétie*, konst att frammana onda andar.


gogaille*, F P kalas ; être en ~ vara p. kalas ; faire ~ kalas[er]a.


gogo, F à ~ makligt, i öfverflöd, etc. ; vivre à ~ lefva godt.


goguenard, ~e*, a. (s.) F förakti. groft skämtande [människa] ; plumphuggare, -erska.


goguenarder, 1:1,itr. F skämta groft,


goguenarderie*, F groft skämt,


goguettes*, pl. F tokeri, lustigt skämt; chanter ry, à qn vara ovettig p. ngn; conter ~ prata tok för]; être en [ses] ~ vara lifvad,


goinfre, F P frossare.

F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]]\ mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. ~ sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:26:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1891/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free