Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - goupille ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
goupille — 317 — gouvernement
goupille*, [[teknisk term]] sprint, krysspinne, stift; étau à stiftklofve.
goupiller, 1:1,tr. [[teknisk term]] sätta fast med sprint &c.
goupillon, stänkborste till vigvatten ; borste tin rengöring af buteljer etc.; kylvïska.
gourbi, arabisk koja.
gourd, ~e*, a. valhänd, valen, stelfrusen; F il n’a pas les mains h. är kvick i fingrarna (att stjäla).
1. gourde*, spanskt mynt.- hård piaster.
2. gourde*, kurbits-, resflaska; »plunta».
gourdin, påk.
goure*, förfalskad drog ell. krydda,
goureur, drogist som förfalskar sina varor; F P bedragare,
gourgandine*, F P dålig kvinna,
gourgane*, en sort hästböna,
gourgouran, en sort ostindiskt sidentyg,
gourmade*, F slag med knytnäfven,
gourmand, ~e*, a. frossande, glupsk; s. frossare; läckermun, gurmand.
gourmander, 1:1,tr. banna, snäsa, hundsfotten, gräla på; ridk. hårdt tygla; fig. tygla, kufva; gourmande de persil späckad med persilja.
gourmandise*, frosseri, glupskhet, gurmandis, kärlek till (passion för) bordets nöjen,
gourme*, i uttr. jeter s. ~ om barn: ha utslag; F vara i slyngelåren, ej ha rasat ut.
gourmé, -ve*,pp. (a.) F dryg, myndig, kräf-stinn.
gourmer, 1:1,tr. lägga kindkedja p. häst; F slå med knytnäfven, puffa,s. ~ F slåss med knytnäfvarna.
gourmet, vinkännare; finsmakare, läckergom, -mun.
gourmette*, kindked[ja] på betsel; fausse ~ rem i st. f. kindkedfjal; F lâcher la ~ à qn hålla ngn mindre stramt,
gournable, [[sjöterm]] tränagel. goussant ell. goussaut,s. (a.) [cheval, chien] ~ kort och tjockhalsad häst, hund.
gousse*, bot. [frukt]balja, -skida; ~ d’ail hvitlöksklyfta. pl. ark., ett slags prydnad på joniska kapitaler,
gousset, armhåla; armsvett; armspjäll p. skjorta etc.; [byx-, ur- ell. klock]ficka; F avoir le ~ bien garni ha en väl försedd pung, ha godt om pengar,
goût, s. ak [sinne] ; fig. [god] smak; ibl. stil, maner, anda; les ~s sont différents smaken är (tycke och smak äro) olika; avoir bon ~ ha [en] god smak; smaka bra; avoir un ~ de gibier, etc. äfv. smaka vildt etc.; avoir uneu. être d’un ~ exquis, délicieux äfv. vara utsökt [god]; il a du ~ pour h. har smak, lust, sinne för; h. är hågad för,hs håg står till; flatter le ~ de qn falla ngn p. läppen ; mettre qn en ~ de qc [in]ge ngn smak, lust &c för; prendre ~ à få (ha) smak &c för; Une prend (trouve) ~ à rien ingenting smakar h., faller h. p. läppen etc. ; avec ~ äfv. smakfullt; sans ~ äfv. smaklös[t]; par ~ äfv. för nöjes skull; être ein de ~ ha mycken (mkt god) smak; vara smakfull; de [bon] ~ smakfull; de bon ~ äfv. välsmakande; behaglig, fin; de mauvais ~smaklös, osmaklig; d’un ~ grossier äfv. klumpig; dans le dernier ~ äfv. efter senaste modet; dull. au ~ de qn i ngns smak; affaire* de ~ smaksak; ouvrages de äfv. prydnadssaker.
1. goûter, 1:1,tr. (itr.) smaka [på]; känna [smaken] på; fig. äfv. finna smak i, ha smak för, tycka om (gilla) ; ibl. njuta [af] ; <i>~ [deeu. à]FIX qc smaka (känna) p. ngt; ~ qc du bout des lèvres*, ~ un peu de qc äfv. läppja på ngt; être goûté äfv. falla p. läppen, i smaken; ouvrage] très goûté omtyckt (eftersökt); je n’ai jamais p. ~ [cet homme, cela äfv. jag har aldrig kunnat med.
2. goûter, 1:1,itr. (n) äta aftonvard.
3. goûter,s. ® aftonvard, mellanmål.
1. goutte*, droppe; tår [de]; sup; proberkorn af guld ell. silfver; fig. liten smula, grand; pl. fam. droppar; ~ d’eau* vattendroppe; en droppe, tår vatten; miner., en art färglös topas; c’est une ~ d’eau* dans la mer, ce n’est qu’une ~ d’eau* [dans l’océan] det är en droppe i hafvet; ~ à ~ droppe för dr., droppvis; boire, prendre la ~ dricka ett glas, ta sig en tår, sup; F ne (n’y) voir, n’entendre ~ icke se, höra det allra ringaste, ett grand etc.
2. goutte*, gikt [à i] ; ~ aux pieds äfv. podager; ~ nouée giktknölar; ~ sereine svart starr; avoir (être sujet à, souffrir de) la ha, lida af gikt.
gouttelette*, [[mindre brukligt]] liten droppe.
goutteux, euse*, a. (s.) giktsjuk, -bruten, -full; -patient.
gouttière*, [tak]ränna; krans p. vagnstak; droppränna p. vapenklinga; ~ vaterbord ; naturvet. fåra p. ben etc.; bokh. framsnitt p. bok; F se promener] sur les ~s p. taket.
gouvernable, a.2 som kan styras (handterlig). gouvernail [pl. ~s], ~ roder, styre; fig. äfv. statsroder; ~ compensé balansror; être au tenir le ~äfv. fig. stå vid, hålla i rodret
gouvernante*, guvernörs fr. (landshöfdingska); hfst. ståthållarinna [de i] ; guvernant, lärarinna i familj; hushållerska (husrådinna, -fru) hos ungkarl etc.
gouverne*, rättesnöre, ledning [de för] ; efterrättelse; F c’est (ce sera) pour ta ~ det kan (skall) tjäna dig till r., lända dig till efterrättelse; ibl. s. mycket [så] att du vet det.
gouvernement, styrelse, regering &c s. följ.; landshöfdingen guvernörs-, ståthållar-ämbete, -skap, -dome, -residens; guvernement, län; [forme* de] ~ regeringsform; [mode* de] ~ regerings-, styrelsesätt; le ~ d’un seul allenastyrelsen; avoir qc en son ~ ha vård
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]]\ mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. ~ sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
