Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - grognement ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grognement — 324 — grossoyer
grognement, grymtande, -ning; knot &c s. följ.
grogner, 1:1,itr. grymta, morra; F brumma,
grumsa, gräla, knorra, knota, muttra,
grogneur, euse*, F a. (s.) knarrig &c segrognard.
grognon, a.2 F knarrig &c s. grognard.
groin, tryne; F trut. grolle* = freux.
grommeler, 1:6,itr. F brumma, muttra, grumsa.
grondement, dån, mullrande; ~ de voix* brummande.
gronder, 1:1,itr. brumma, muttra; morra; mullra, dåna; tr. gräla ell. träta på, banna; être grondé få bannor,
gronderie*, bannor, bannande, gräl, -ande.
grondeur, euse*, a. trätgirig, grälsjuk; s. grälmakare, -erska. grondin = rouget.
gros, ~se*,I. a. stor [och grof], tjock, grof. diger, bastant, svår, stark, hög etc. ; uppsvälld, svullen; betydlig, ansenlig; F välbärgad, -mående; om färger: djup-; läk. om kvinnor: hafvande; fig. être ~ de äfv. bära i sitt sköte; ~ et gras äfv. duktig; ojse affaire stor affär, kinkig sak etc.; F un ~ animal, butor, etc. en stor drummel; ~ ~se aventure bodmeri,s. aventure*; ~ bagage stor, tung packning, tross; ~ baiser smällande kyss, smällkyss; de la ojse besogne grofva sysslor; ~ bétail nötkreatur; ~ bonnet fig. F storgubbe, -kaxe; le plus ~ bonnet de la compagnie den förnämste i laget, högsta hönset i korgen; F ~ bon sens vanligt bondförstånd; boktr. en ~ caractères med fetstil; ~ se cavalerie tungt kavalleri; avoir le cœur ~ [de soupirs] vara beklämd [till sinnes], tung om hjärtat; le cœur ~ d’indignation* harmsen ; unejse demi-heure en god, dryg, styf halftimme ; faire le ~dos skjuta rygg; Gg. faire [le] ~ dos brösta sig etc.; pour apaiser] la ojse faim den värsta hungern; ~ s. femme tjockt och stort fruntimmer; men femme ~se hafvande kvinna (iêtre ojse v. hafvande, gå med barn); ~e fièvre svår feber; ~se gaîté bullrande glädtighet; ~ gibier större villebråd; ~ grains höstsäd; jouer ~ jeu spela ett högt spel äfv. fig. F ; ~ juron kötted; le ~ lot högsta vinsten; la mer est ~e sjön är ell. går hög; F il est devenu] ~ monsieur en [riktig] kaxe etc. ; de[s] ~ mots, de ojses paroles grofva ord ell. uttryck, ovett, svordomar; en venir aux ~ mots råka i gräl; les ~ murs hufvud-murarna; ~ péché svår synd; ojses pièces kokk. varma rätter i stora formar; ~ ses réparations större reparationer; avoir de ~ revenus sitta med stora inkomster; F ~ rire gapskratt; un ~ rhume en svår, förfärlig snufva; ~ temps hårdt väder; ~ grément e ~ temps stormsegelstackling; ~e tête, peu de sens stort hufvud och litet vett; osses vérités påtagliga sanningar; ibl. riktiga s.; ~ vin simpelt, tarfligt vin; F faire la ~ se voix göra rösten grof; tala med grof röst, i baston ; les yeux ~ de larmes* [med] tårfyllda ögon; il a coûté lus d’argent qu’il n’est ~ den kostar mycket, så liten den är; il a plus d’esprit qu’il n’est ~ (n) ibl. [han är] liten, men naggande god. II. s. m. (adv.) le ~det hufvudsakliga etc. ; de flesta [de]; ~ boktr. stor stil; médicinal vikt: drakma; le [plus] ~ de l’affaireetc. det drygaste; le ~ de l’arbre trädstammen; fig. se tenir au ~ de l’arbre hålla fast vid det gamla, gamla slentrianen ; le ~ de l’armée* hufvudstyrkan ; un ~ de [cavalerie*, etc. en större afdelning, stark trupp; ~ de Naples, de Tours ett slags siden; en ~ i parti; fig. i stort, i stora drag, i hufvudsak, öfver hufvud [taget]; [tout] en ~ FP inalles; écrire ~ skrifva stort, stor stil; gagner ~ förtjäna duktigt; faire, tenir le ~, vendre en ~ sälja i part. (en gros); commerce en ~ grosshandel; il y a ~ à parier que hundra mot ett att, jag vill slå vad om hvad som helst (det är all anledning att tro) att; prenez-en ~ comme une noixtag en knifs-udd [däraf],
gros-bec [pl. ~s],zool. stenknäcka = Cocothraustes.
groseille*, i allin. vinbär: ~ verte ell. F ~ à maquereau krusbär; ~ rouges röda vinbär; jfr följ.
groseillier, i allm. vinbärsbuske ; ~ épineux sylvestre stickelbärsbuske = Ribes Uva crispa L. ; d:o à maquereau krusbärsbuske = Ribes Grossularia L. ; ~ à grappes* vinbärsbuske [rougeöd, blanc hvit] ; ~ noir = vanl. cassis.
Gros-Jean, i F uttr. être ~ comme devant v. lika klok (slug) som förut ; ~ en remontre à son curé ägget vill lära hönan att värpa,
grosse*, s. gross; stor [skrif]stil; jur. [ibl. afskrift afl rättegångsskrift, -handlingar. se under aventure*.
grosserie*, [[teknisk term]] grofsmedsarbete, järnvaror; [[mindre brukligt]] grosshandel,
grossesse*, läk. hafvandeskap,
grosseur*, tjock-, stor-, groflek; ibl. kula (svullnad).
grossier, ière*, a. (s.) © grof, simpel, tarflig, klumpig; fig. äfv. rå, ohyfsad, plump; [homme] ~ äfv. grobian, plumphuggare.
grossièreté*, grofhet &c se föreg. ; des ~ äfv. grofva ord, ovett.
grossir, 2:1. tr. göra stor, större ell. tjock[are] &c s. gros; förstora, [för]öka [de med] ; komma att svälla; öfverdrifva; -itr. ell. s. ~ blifva stor &c, [till]växa; svälla, tilltaga; aller en grossissant ökas &c.
grossissant, ~e*, a. förstorings-,
grossissement, förstoring,
grosso-modo, adv. t. i stora drag, kort och godt.
grossoyer, 1:17,tr. affatta, [ren]skrifva en grosse*.
* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. © närmast niotsv. © oiiiskrifrcs. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
