Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hourra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
‘hourra — 340 — humeur
‘hourra [pl. ~s], hurra [rop],
‘hourvari, jaktrop: hitåt! etc.; fig. F oväsen, stoj.
‘housé, ~e*, a. gam. bestöflad; nedsmutsad.
‘houseaux, pl. gam., ett slags damasker.
‘houspiller, 1:1, lr. ruska, slänga fram och tillbaka; fig. illa tilltyga. s. ~ ruska &c hvarandra; munhuggas, käbbla.
‘houssage, viskning, -ande &c s. housser.
‘houssaie*, järneksplantering, -lund.
‘housse*, schabrak, sadeltäcke ; mobeiöfverdrag.
‘housser, 1:1,tr. viska, damma [af],
‘houssine*, spö (rotting).
‘houssiner, 1:1,tr. piska kläder; F piska upp.
‘houssoir, [fjäder- etc.]viska.
‘housson, bot., Ruscus aculeatus L.
houting, zool. Sik = Coregonus oxyrhynchus Nxlss.
‘hOUX, bot. kristtorn = Ilex aquifolium L.; petit ~ Ruscus aculeatus L.
‘hoyau, [[teknisk term]] [tvåuddig] jordhacka.
‘huard, zool. islom = Colymbus glacialis L.
Hubert, dopn. Hubertus.
‘hublot, [[sjöterm]] ventil för ljus och luft.
‘huche*, [[teknisk term]] bak-, deg-, vasktråg; brödlåda.
‘hucher, 1:1,tr. föråldr. ropa (hvissla) på.
‘huchet, ett slags ropare; herald. jakthorn.
Hudson, geogr. la baie, la mer d’o> Hudsons bay.
‘hue, interj. till hästar: hopp! åt höger! fig. F P l’untire à et l’autre à dia den ene drar hit, den andre dit.
‘huée*, jäg. skallrop; fig. hånskratt, skrän, uthvissling.
‘huer, 1:1,tr. jäg. [med skallrop söka] uppskrämma en varg; fig. förfölja med hånskratt, uthvissla, skräna åt.
‘huette*, s. hulotte*.
‘huguenot, ~e*, s. (a.) hist. hugenott[-].
‘huguenote*, ett slags kokugn; lerpanna.
‘huguenotisme, [[mindre brukligt]] = protestantisme.
‘Hugues, dopn. Hugo.
‘huhau, interj. s. hue.
hui, adv. jur. ce jour d’o,ell. cejourd’~ innevarande dag ; [[mindre brukligt]] d’~ en un an från år och dag.
huilage, oljande, smörjning &c s. huiler.
huile*, olja; ibl. essens; tran; ~ [d’olive*] oliv-, matolja; recevoir les saintes ~ katoi. mottaga sista smörjeisen ; couleurs*, peinture* à l’~ oljefärger, -målning; peindre à l’~ måla i olja; couvert d’o> oljig; faire des ~ pressa olja; frotter, tacher d’~ äfv. olja in, ned; ~ de cotret F P »påkolja» (smörj); jeter de l’~ sur le feu gjuta olja p. elden,
huilé, ~e*, pp. s. följ. ; papier ~ oljepapper,
huiler, 1:1,tr. olja, smörja med olja ell. tran.
huilerie*, oljeslageri, -kvarn, -magasin,
huileux, euse*, a. oljig, -aktig; flottig; om sås: fet.
huilier, bordställ; oljeslagare, -handlare,
huis, gam. dörr; à ~ (h asp.) clos för slutna (inom lyckta) dörrar,
huisserie*, [[teknisk term]] dörrinfattning, -karmar,
huissier, vaktmästare vid ämbetsverk; vanl. stads-, rättstjänare; exekutionsbetjänt, utmätningsman, öfver-, underexekutor.
‘huit, råkn. (s. m.) åtta; åttonde [du mois i månaden]; le ~ juin den åttonde juni; Charles VIII Karl den åttonde ; <i>d’<i>aujourd’Xhui en ~ i dag åtta dagar [till]; tous les ~ jours hvar åttonde dag; deux ~ två åttor; [[teknisk term]] de chiffre dubbel krumcirkel.
‘huitain, åttaradig strof, -t poem.
‘huitaine*, une ~ [de] omkring (en) åtta; dans la ~ inom åtta dagar; jur. remettre à ~ uppskjuta p. åtta dagar.
‘huitième*, a.2 [[adv. bildas regelb.]] åttonde; s. m. åtton[de]del; s* [[närmast motsv]] första klass (lägsta klass i franska läroverk).
huitièmement, adv. för det åttonde,
huître*, ostron (östra); fig. F dumhufvud.
huttrier, zool. strandskata = Hæmatopus ostriiegus l.
huîtrière*, ostronbank.
‘hulotte*, katt-, nattuggla = strix aiuco l.
‘hum! interj. hm!
humain, ~e*, I. a. © mänsklig; människo-; fig. äfv. human, människovänlig; l’esprit ~ människoanden; plus qu’o,äfv. öfvermänsk-lig; les lettres humaniora; à vues ~s efter människoögon, -begrepp; n’avoir rien d’~ äfv. vara omänsklig; n’avoir pas figureeu. forme ~ icke s. ut som en människa. II. s. m. människa; les ~ äfv. de dödliga,
humainement, adv. mänskligt, som en människa, för mänsklig förmåga, för människoförstånd, efter människobegrepp; humant; ~ parlant mänskligt att tala.
humaniser, 1:1,tr. göra mänsklig, human; bibringa hyfsning, civilisera; F göra spak, medgörlig. s’~ bli mänsklig[are] &c; bli mindre folkskygg; ibl. rätta sig [avec efter]; il commence à s’~ äfv. det börjar bli folk af h.
humaniste, humanist (en som studerar ell. undervisar uti humaniora),
humanitaire, a.2 mänskligheten omfattande etc.
humanité*, människonatur, -släkte; mänsklighet äfv. fig.; humanitet; ~ pl. humaniora; Voj de Jésus-Christ Kristi mandom; sentiments d’~ mänskliga känslor; fig. payer le tribut à 1’~ skatta åt (till) förgängligheten, villfarelsen (dö; fela som människa),
humble, a.2 © ödmjuk; ringa (anspråkslös, vördnadsfull, blygsam, enkel, oansenlig),
humectant, ~e*, a. (s. m.) läskande [medel],
humectation*, [be]fuktande, -ning; läskande.
humecter, 1:1,tr. [be]fukta. ~ ’~ fukta sig fuktas (bli fuktig); läska sig.
‘humer, 1:1,tr. insuga, supa ell. sörpla i sig; [begärligt] inandas,
huméral, ~e*, a. anat. öfr. armpipans,
humérus, anat. öfr. armpipan,
humeur*, [F P osund] vätska i kropp; fig. lynne, håg, sinnelag, humör; ibl. humor; ~ aqueuse vattenvätska; ~ froides skrofler; ~ noire svårmod; homme] d’~ nyckfull; de bonne ~ vid godt lynne, godlynt; de mauvaise ~ * femiuin. 2 maskul. ouh femin. © pl. lika. © närmast rnotsv. © oiuskrifvps. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
