Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - l ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
l — 376 — lagune
L. I,m. [ell. enl. nyare metoden S.*], bokstafven 1.
1. la*, femininformen för le,s. detta ord.
2. la,mus. a[sträng] ; ~ bémol ss; dièse aiss.
là, adv. där, dit; ce livreden [där] boken; dans ces jours-~ äfv. p. den tiden; ~ [même] où [just] där,p. samma ställe där; qui va f>» hvem där? [[militärisk term]] m*.. wer da? que dis-tu qu’est-ce que tu dis ~ hvad säger du? hvad är det du pratar? s. c’est r. ce que vous demandez om det är det ni begär; être ~ äfv. vara (finnas) hemma, till hands, tillstädes etc.; j’en suis ~ jag är där, har hunnit dit i bok; jag har kommit därhän etc.: de därifrån, -af; hors de ~ äfv. i (för) öfrigt; près de ~ nära där intill, i närheten [däraf] ; à quelque temps de ~ ngn tid därefter; d’ici ~ härifrån och dit; innan dess; par ~ därigenom, -med (med det); den [där] vägen; p. det sättet etc.; par ci par ~ här och där, hit o. dit, litet hvarstädes; då o. då; s. jusque.
la, la (enligt Fr. Ak. là, là), F nå, nå! sakta! vackert! s. så! s. där.
labarum, Konstantin den stores korsfana, |abbé,zool. labb[e] = Lestria.
labeur, arbete, möda, släp; agr. en i häfd; 0 boktr. caractères à brödstil.
labial, ~e*, a. (s.*) läpp-; [lettre*] läppbokstaf, -ljud.
labié, ~e*, a. (s.*) bot. läppförmig; pl. SUgeväxter = Labiatæ.
labile, a.2 i [[mindre brukligt]] uttr. mémoire* ~ slappt minne,
laboratoire, laboratorium,
laborieux, euse*, a. © arbetsam, flitig, idog; mödo-, sträfsam, svår.
labour, agr. plöjning, häfd, bruk; cheval de ~ arbets-, plogbäst; terre* en ~ upplöjd jord.
labourable, a.2 odlingsbar,
labourage, åker-, jordbruk; plöjning &c s. följ.
labourer, 1:1,tr. (itr.) plöja, gräfva [upp]; böka upp (i); ibl. upprispa, -rifva; fig. knoga, sträfva, släpa, träla; ~ le pied d’un arbreen. un a. au pied gräfva omkring ett träd ; ~ ~ le fond skrapa emot botten,
laboureur, åker-, landtman (jordbrukare).
Labrador, geogr. le ~Labrador,
labyrinthe, labyrint; irrgång; ag. äfv. trassel,
lac, [in]sjö.
Lacédémone*, geogr. Lacedemonien.
Lacédémonien, ~ne*, folkn. lacedemonier, -iska.
lacédémonien, ~ne*, a. lacedemonisk.
lacer, 1:12,tr. [till-, hop] snöra, åtdraga; ~ litsa tillsammans,s. ~ snöra sig
lacération*, sönderrifvande,
lacérer, 1:2, lr. sönderrifva,
lacet, snörband, snöre, käng- (ell. sko)snöre, -band; [[teknisk term]] slingring, sicksackkrökning etc.; jäg. snara, giller; ~ litslina; faire le ~, des ~s om väg etc. slingra sig, gå sicksack,
lâche, a.2 (s. m.) © slak, slapp, lös; fig. äfv. feg, loj [människa] ; ~ au travail slapp i sitt arbete; style ~ uttänjd stil; temps ~ slaskväder etc. ; F un grand ~ qn riktig latmask.
lâcher, 1:1,I. tr. släppa efter, lossa [på], göra slak ell. slapp; aflossa, [lös]släppa, låta flyga etc.; F P ge örfil etc.; ~ s. bride*; la main ge hästen tygeln ; F ~ un mot låta undfalla sig ett ord; lemot est lâché ordet är sagdt, jag har sagt det; le mot (ell. c’tait à ine lâché que knappt var det yttradt förrän; F ~ les grands mots taga munnen full; r. le pied förlora fotfäste ; fig. ~ pied fly sin kos; gifva efter; ~ prise* släppa tag, efter. II. itr. ell. s. ~ slakna, bli slak &c; s. ~ äfv. fig. utfara [en i],
lâcheté*, feghet, feg handling,
lacinié, ~e*, a. bot. sönderflikad.
lacis, [[teknisk term]] nät \ faire du ~ knyta nät.
lack, un ~ de hundra tusen.
Laconie*, geogr. Lakonien,
laconique, a.2 © lakonisk, fåordig,
laconisme, lakonism, fåordighet.
lacrymal, ~e*, a. anat. tår-lacrymatoire, a.2 (s. m.), [ume*, väse] ~ tårurna.
lacs, [ränn]snara; fig. äfv. nät; ~ d’amour valknut.
Lactance, kyrkoh. Laktantius.
lactate, kem. salt af mjölksyra,
lactation*, mjölkafsöndring.
lacté, ~e*, a. mjölk-; la voie vintergatan,
lactifère, a.2 mjölkförande, mjölk-,
lactique, a. m. kem. acide ~ mjölksyra,
lactomètre, kem. galaktometer.
lacune*, lucka, brist,ngt som fattas,
lacustre, a.2 insjö-; habitationscités* ~ pålbyggnader.
Ladislas, lust. Ladislas, Ladislav.
ladre, a.2 (s. m.) gam. spetälsk; om svin: dyntig; fig. F känslolös, utan känsla; gnidare.
ladrerie*, gam. spetälska; sjukhus för spetälska; veter. dynt; fig. F gnideri. |adresse*,gam. spetälsk kvinna, lady* [pl. ladies], engelsk lady. Laërce ell. Laërte, filosofen Laertius.
Laërte, myt. Laertes.
lagopède, zool. ~ alpin fjällripa = Lagopus alpinus Nilss., Lagopus scoticus Bitiss.; subalpin dal-ripa = Lagopus subalpinus Nilss. ; écossais mo-ripa.
lagophtalmie*, läk. harögdhet.
lagostome, läk. harmynthet.
lagune*, lagun.
* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. @ närmast iiiotsv. (o) omskrifven. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
