Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lanterner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lanterner — 380 — larme
~ upphänga p. lyktpålen; à la no häng honom !
lanterner, 1:1, F itr. hutla, [gå och] dröna, söla; ibl. krångla [hit och dit]; sladdra, pladdra, prata; tr. afspisa med fagert snack, med tomma löften,
lanternerie*, F söl, hutlande, drönande; snicksnack, sliddersladder, prat.
lanternier, lykttändare; oftare F sölkorf, sladdrare, pratmakare,
lantiponnage, F P pladder, snicksnack &c s. följ.
lantiponner, 1:1,itr. o. tr. F P pladdra, snacka, se lanterner.
lanturelu, oftare lanturlu, F ibl. lirumlarum; jo pyttsan! répondre ~ svara undvikande,
lanugineux, euse*, a. bot. fjunig.
laper, 1:1,itr. o. tr. lapa,ibl. slafsa [i sig],
lapereau, kaninunge.
lapidaire, s. m. (a.2) stenslipare (juvelerare); 0 urm. slipstol; style ~ sten-, lapidarstil.
lapidation*, stenande, -ing [till döds],
lapider, 1:1,tr. stena [till döds] ; kasta sten på; fig. ibl. förgöra,
lapidification*, förstening, stenvandling.
lapidifier, 1:1,tr. förvandla till sten. s. ~ förstenas.
lapin, kanin; ~ de garenne* halftam kanin; ~ de clapier [hem]tam k. ; ~ de Norvège* lemmel; F P c’est un bon ell. fameux ~ h. är karl för sin hatt, det är en huggare till karl. lapis[-lazuli],miner. lapis lazuli, lasur, -sten.
Lapon, ~[n]e*, folkn. lapp, -man, -ska.
lapon, ~[n]e*, a. lapsk, lappländsk; s. m. lapska språket.
Laponie*, geogr. Lappland.
1. laps, s., ~ de temps tidrymd.
2. laps, ~e*, a. i uttr. ~ et relaps två gånger affällig.
lapsus, [lat. uttr.l lapsus (misstag); ~ calami skriffel, misskrifning; ~ linguæ missäg-TÅng’, faire un ~ äfv. säga, skrifva miste,
laquais, lakej, livréklädd betjänt,
laque, I. s.* (a..), [gomme*] ~ gummilacka. II. s. m. lackfernissa; lackeradt arbete.
Laquedives*, pl. geogr. les ~ Lakediverna.
laquer, 1:1,tr. [[teknisk term]] lackera, |aqueux,euse*, a. lack-.
laraire, antik., kapell för larerna (husgudarne),
larcin, snatteri, stöld; tjufgods; plagiat,
lard, späck, fläsk; gros, petit ~ fett, magert fläsk; barder de ~ späcka; F P faire du ~ lägga p. hullet (fläsket); ligga och dra sig.
larder, 1:1,tr. späcka äfv. ~ O. fig. [de med]; F ~ qn de coups d’épée* genomborra ngn med flera värj styng,
lardoire*, späcknål.
lardon, späckremsa; [[teknisk term]] stålplugg; fig. F snärt, släng, pik. stick- ell. glåpord,
lare, s. (a.) myt. [dieux] lärer, husgudar,
large, I. a.2 @ bred, vid, stor, rymlig, vidsträckt; betydlig, ansenlig, frikostig, liberal; ~ d’épaules* axelbred, bredaxlad; avoir la conscience ~ ha ett rymligt samvete ; être oir les vues* äfv. s. saker i stort; sur de bases* i stor skala; jfr haut. II. s. m. bredd, vidd; rum. sjö; le ~öppna sjön; ~ vent du ~ sjöbris, -vind; prendre le ~gå ut till sjös, söka sjön; fig. F rymma [fältet] ; au ~ rymligt, bekvämt; ~ utomskärs, till hafs, i hafsbandet; avoir le bout au ~ stäfva till sjös; être au ~ F äfv. vara i goda omständigheter ell. villkor; ~ passer au ~ d’une île gå p. yttre sidan af en ö; pousser au ~ sätta af ell. ut från skeppssida etc.; tenir au ~ äfv. segla utomskärs; au long et au ~ både i längd och bredd, vidt och bredt; en long et en oftare de long en ~ af och an, fram och tillbaka, härs och tvärs; F il en a eu ell. on lui en a donné du long et du ~ h. fick duktigt på pälsen.
largement, adv. rikligt, -en, rundligen; kopiöst; i vidsträckt måtto, i rik mån ; i breda drag; vivre ~ äfv. ha fullt upp [att lefva af],
largesse*, frikostighet, liberalitet; riklig gåfva; pièce* de ~ kastpenning; faire ~ utdela pengar etc.
largeur*, bredd, vidd; dea ~ de dix mètres, de dix m. de af tio meters bredd, tio m. bred.
larghetto, largo,mus. larghetto, largo,
largue, a. (s. m.) [[sjöterm]] le vent est] ~’tvärs in; le v. est] grand ~ p. låringen; l’écoute* est] ~ losskastadt; avoir du ~ dans les voiles* hafva upphalade brassar; tenir le ~segla för half vind; tenir l’allure* du grand ~ segla rum skots; ~ brukas ibl. för large (s.).
larguer, 1:1,tr. ~ lossa, kasta ell. göra loss, fira af; ~ un ris sticka ut ett ref ; itr. ~ om vinden: rymma; om skepp: få rum vind.
larigot, ett slags flöjt; F P boire à tire-ou dricka o måttligt.
Larisse*, geogr. Larissa,
larix, bot. lärkträd.
larme*, tår; F äfv. droppe; les yeux pleins, noyés de ~s med tårade, tårfyllda, -dränkta ögon; baigné ell. mouillé de tout en badande i tårar; ibl. förgråten ; fondre en ~s smälta i tårar, komma ell. brista i gråt; pleurer à chaudes fälla, gråta heta ell. strida tårar, gr. häftigt, bittert; les ~s aux yeux med tårar i ögonen, tårögd; avoir toujoursla ~ à l’œil vara lättrörd, lätt röras till tårar; il en avaitla ~ à l’œil tårarna stodo h. i ögonen därvid; avoir des dans la voix tala, sjunga med tårar i halsen. med [af tårar] rörd stämma; rire aux skratta s. att man gråter, tårarna komma en i ögonen; ell. a, le don des tårar stå h. alltid till buds, hon kan gråta när hon vill etc.; ce crime mériterait d’être pleuré
* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. @ närmast iiiotsv. (o) omskrifven. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
