Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - malsain ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
[[mindre brukligt]]sain — 401 — manger
malsain, ~e*, a. sjuklig; om sak: osund, ohälsosam ; littérature äfv. osedlig litteratur,
malséant, ~e*, a. opassande, föga passande [à, pour för], malsonnant,~e*, a. anstötlig, malt [engelskt ord], malt.
Maltais, ~e*, folkn. maltesare, -iska.
Malte*, geogr. [l’île* de~\ ~ [ön] Malta,
maltôte*, föråldr. [olaga] skatt, kronouppbörd etc.
maltôtier, föråldr. prejare, blodsugare; kronouppbördsman, etc.
maltraiter, 1:1,tr. misshandla, illa (hårdt, omildt) behandla, handtera, bemöta ell. bedöma, gå illa åt [de med] ; maltraité par la critique illa åtgången af kritiken,
malvacée*, a. (s.),bot. [planté*] ~ kattostväxt.
malveillance*, illvilja, ovilja,
malveillant, ~e*, a. (s.) illvillig, illasinnad [person].
malversation*, underslef, försnillning ell. förskingring [af allmänna medel],
malverser, 1:1,itr. begå underslef &c Se föreg,
malvoisie*, grekiskt vin: malvasir; eij. muskatvin.
malvoulu, ~e*, a. [[mindre brukligt]] illa tåld, an skrif v en etc.
maman*, F mamma; grand’~, bonnes mormor, farmor; F une grosse ~ en tjock lunsa ell. dyl.
mamelle*, [kvinno]bröst; spene; ag. spädaste barndomen; enfant à la ~ spädt (di)barn,
mamelon, [bröst]vårta; ibl. knottra; rundkulle; & hympling.
mamelonné, ~e*, a. betäckt med vårtlika upphöjningar, mamel[o]uk, mamelnck. m’amie*, F min vän, älskade,
mamillaire, a.2 anat. vårtformig, -lik.
mammaire, a.2 anat. bröst-,
mammifère, a.2 zool. däggande; s. m. däggdjur.
Mammon, bibl. mam[m]on.
mammouth, mammutdjur. m’amour, i F uttr. faire des smekas,
manant, ford. @ byaman; vanl. bonde; bondlurk, -basse, tölp.
Manassé, bibl. Manasse.
mancenillier, bot. manceniljträd.
1. manche,m. handtag, skaft, grepe; hals, gripbräde p. mus. instrum. ; käpp p. kvast; ben på fårlår; [[teknisk term]] fourneau à ~ kupol-, lågugn ; il branle au ell. dans le ~skaftet sitter (är) löst [på den] ; fig. h. står p. ostadiga fötter, vacklar etc.; fig. jeter le ~ après la cognée kasta yxan i sjön, ge allt (det, ngt) påbåten.
2. manche*, ärm; ledningstrumma, slang; geogr., smalt [hafs]sund, kanal; äfv. spel, parti; ~ ~ à vent vädersegel, lufttrumma; bas de ~ skrädd. handstoffering ; bout de ~ lösärm, mudd; fausse ~ lösärm; «g. F avoir [tenir) qn dans s. ~ ha ngn i sina händer, kunna linda ngn omkring fingret, om sitt lillfinger; ne pas s. faire tirer [par]a ~ [pour faire qc ej behöfva ngn påstöt etc.; F il verra une autre paire de h. skall få se på en annan dans, det skall bli annat af ; geogr. la Manche Engelska kanalen.
manchette*, manschett [de ell. à dentelle* spets-]; f~s* pl. toktr. marginalrubrik; F donner des knipa, klämma om handleden; tu as fait là de belles du har ställt vackert till etc.
manchon, muff; [[teknisk term]] äfv. ibi borrhufvud, ring, docka etc.
1. manchot, ~e*, a. [s.) enhänd [person], en som mist ena armen ell. handen (har blott en arm etc.) ; il est ~ de la main droite h. har mist högra armen etc.; F il n’est pas ~ h. är ej bortkommen etc.
2. manchot,s. zool. pingvin.
mandant, fullmaktsgifvande (hufvud-, valman),
mandarin, i Kina: mandarin,
mandarine*, Pom. mandarin,
mandarinier, bot. mandarinträd.
mandat, fullmakt, mandat; förordnande; finans, anvisning, utanordning till utbetalning; ~ de (sur la) poste* postanvisning; ~ d’amener hämtningsorder; ~ d’arrêt häktningsorder,
mandataire, befullmäktigad[t ombud],
mandater, 1:1,tr. anvisa, utanordnatm utbetalning. Mandchou [pl. [[mindre brukligt]] ~e*, folkn.mandschu. mandchou [pl. ell. [[mindre brukligt]] ~x],~e*, a. (s. m.)
mandschu-, mandschuisk, -a [språket].
Mandchourie*, geogr. Mandschuriet,
mandement, påbud, förordning, herdabref,
mander, 1:1,tr. meddela, låta veta, underrätta [qc à qn ngn om ngt], kalla, efterskicka, tinga [qn chez soi ngn till sig] ; ibl. tillsäga [de att]; göra veterligt, bjuda,
mandibule*, anat. käk,i sht underkäk[shalfva] hos däggdjur; Öfre ell. undre näbben p. fåglar; mandibel hos insekter,
mandille*, ford. »betjäntjacka».
mandoline*, mus. mandolin.
mandore*, ford. fyrasträngad luta,s. föreg,
mandragore*, bot. alruna = Atropa mandragora.
mandrill, babianart: mandrill = Cynocephalus Maïmon.
mandrin, [[teknisk term]] dorn; stamp, patron, schamplun, docka; [kardus]stock, mall, formträ till patroner och raketer; patronskifva i svarf. ~ à canon kanonborr.
manducation*, ätande,s. manger.
manéage, [[sjöterm]] besättningens handräckning vid in- ell. urlastning.
manège, inridning; ridbana, -skola, -hus, manège; [[teknisk term]] [häst]vandring; & styrning; fig. konster, fuffens.
mânes, pl. manér; skugga,
manganèse, m. miner. mangan,
mangeable, a.2 ätbar, -lig. mangeaille*, F mat.
mangeant, -ve*, a. F ätande ; i färd med att äta.
mangeoire*, krubba, ho.
1. manger, 1:10,tr. (itr.) äta [upp] [dans ur, på]; förtära; fig. äfv. förslösa; [upp]fräta, fräta på, ruinera; [[teknisk term]] skamfila; donner à ~ äfv. gifva, servera mat. on månge bien chez lui äfv. man får god mat hos h., det är ett godt matställe; salle*, table* à ~ matsal, -bord; de quoi ~ ibl. mat[varor]; ~ de tout
F familjärt. P lägre språk. mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. ~ sjöterm. ~ militärisk term. Schulthess, Fransk-svensk skolordbok. 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
