Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - morceler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
morceler — 428 — mortadelle
stycka ; fait de pièces* et de hoplappad, -skärfvad; mettre en ~x slå sonder, i bitar, slita etc. i stycken, stycka; F almer les bons tycka om god mat. F manger un ~ äta, ta sig en bit mat. fig. F mettre les doubles {en double) äta med fart; s. bouché*; fig. F avoir ses ~x taillés (comptés) lefva i knappa villkor, omständigheter, ha det knappt; gober le ~fig. F bita ell. nappa på kroken, gå ell. råka i fällan,
morceler, 1:5,tr. [sönder]stycka, dela, skifta,
morcellement, [sönder]styckande, -ning &c se föreg.
mordache*, [[teknisk term]] tång; ~ à chanfrein kant-, rif-, skredklofve.
mordacité*, frätande egenskap, frätning; fig. bitande försmädlighet,
mordant, ~e*, a. bitande s. mordre; fig. äfv. skarp; s. m. [[teknisk term]] beta, -ningsmedel; etsvatten etc.; boktr. di visor; mus. mordent (kort drill); fig. skärpa,
mordicant, ~e*, a. frätande, skarp,fig. F äfv. bitande, hvass,
mordicus, adv. F hårdnackadt.
mordienne*, föråldr. P F à la ~ utan krus; ~ de vous anfäkta! etc.
mordiller, 1:1,tr. nagga, nafsa på, bita i.
mordoré, ~e*, a. (s. m.) rödbrun [färg]; cuir ~ guldskinn; souliers guldskinnsskor.
mordre, 4:3,tr. (itr.) bita [af]; bitas; tära, fräta [på], äta sig ell. bita in [sur, dans i]; 0 fräta; beta; boktr. skära sig; gripa, hugga tag, taga fäste; fig. hacka, hugga [sur på]; ~ à l’hameçon nappa p. kroken ; ~ la poussière bita i gräset (stupa) ; ~ faire ~ une manœuvre beknipa en ända; il n’y pas à rv/ sur s. conduite, il ne donneoint à ~ sur lui h. ger ej hugg p. sig; s. faire ~ bli biten,s. ~ bita sig, hvarandra; s’en ~ les doigts (pouces) fig. [få] bittert ångra sig; se ~ la langue bita sig i tungan, hejda sig; ibl. ångra sig [de att]; s. ~-les lèvres* b. sig i läppen äfv. fig.
More, m. folkn. mor; fig. F traiter qn (en user avec qn. deTurc à ~ behandla ngn omänskligt etc.; à laver la tête d’n ~ on perd sa lessive det är lönlös möda, det är som att slå vatten p. gåsen; gris de möre svartgrå,
moreau, a. om häst: becksvart.
Morée*, geogr. Morea.
morelle*, bot. solan = soianum L. ; ~ douce-amère ber.ksöta, kvesved = s. duicamara L. ; noire nattskatta = s. nigrum L. ; ~ tubéreuse potatis = S. tuberosum L.
moresque, a.2 morisk; s. morisk kvinna, dans, moresk.
morfil, [[teknisk term]] råegg; oarbetadt elfenben,
morfondre, 4:3,tr. eg. [[mindre brukligt]] genomkyla, risa, förkyla. s. ~ eg. förkyla sig; oftare fig. F spilla tid ell. möda.
morfondure*, veter. kvarka.
morganatique, a.2 morganatisk.
morgeline*, bot. nate, våtarv = steiiaria media (l.).
1. morgue*, högdragenhet; ~ aristocratique andryghet ; avoir de la ~ vara högdragen.
2. morgue*, © bårhus, där vådligen omkomna personer utställas till igenkänning.
morguer, 1:1,tr. föråldr. morskt trotsa,
moribond, ~e*, a. (s.) döende,
moricaud, ~e*, a. (s.) F svartmuskig [person],
morigéner, 1:2,tr. föråldr. lära skick och seder, upptukta; F lära att veta tojs, mores,
morille*, bot. murkla.
1. morillon,zool. vigg = Fuligula cristata Steph.
2. morillons, pl.,juvel. råa smaragder, som säljas efter vikt.
morion, [[militärisk term]] ford. stormhatt. ; äfv. ett straff,
mormon, sekt: mormon; zool. lunne[fågel].
mormonisme, mormonism.
1. morne, a.2 dyster (mörk, mulen).
2. morne,s. m. [[mindre brukligt]] kulle; [[sjöterm]] hympling.
morné, ~e*, a. ford. om vapen : trubbig,
mornifle*, P F sittopp (örfil).
morose, a.2 knarrig, trumpen (tvär, vresig, butter).
morosité*, knarrighet &c s. föreg.
Morphée, myt. Morfevs.
morphine*, morfin.
mors, [munstycke på] betsel; [[teknisk term]] mule på skruf-städ etc. ; prendre le ~ aux dents* skena [i väg, ag. F öfver skaklarna]; fig. äfv. öfverila sig, förhetsa sig.
morse, zool. hvalross.
morsure*, bett; fig. styng (sår).
1. mort*,s. död; fig. äfv. pina; F ~ aux rats råttgift; le jour de s. ~ lis dödsdag; être entre la vie et la, ~ sväfva mellan lif och död; à la vie et à la »» i lif och död; for alltid; blesser à ~ såra till döds, dödligt (lifsfarligt) ; condamner à ~ döma t.ill döden; condamné à ~ äfv. lifdömd; mettre à ~ döda, aflifva; être à [l’artcle de] la ~ ligga för döden; malade à la ~ dödssjuk; F s’enuyer à [la] ~ ha dödligt (odrägligt) tråkigt; mourir dea ~ d’un héros dö en hjältes död; F mourir de s. belle rs> dö på sotsängen; själf dö; souffrir mille et passion* plågas, pinas grufligen.
2. mort, ~e*, pp. af mourir ; a. (s.) död, afliden (s. äfv. lik); fig. äfv. liflös, dödslik, -blek; om vatten: stillastående; om kula: förlupen; nature måin. stilleben; ~ œuvres* ~es d’une carène öfvervattenskropp af ett skrof ; se corps ; le pont ~ den fasta delen af en vindbrygga; office des själamässa; l’empire des de dödas rike, dödsriket ; le jour, la. fête des Allhelgonadagen ; tête* de ~ dödskalle, etc.; être un homme ~ v. dödens barn (förlorad, olycklig); être ~ assassiné ha blifvit lönmördad ; tomber raide ~ falla stendöd ned,äfv. dö knall och fall,p. fläcken.
mortadelle*, köttkorf = saucisse* de Bologne*.
* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. @ närmast iiiotsv. (o) omskrifven. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
