Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - moumoute ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
moumoute — 431 — moyen
moumoute*, F kissemiss.
mourant, ~e*, a. (s.) döende; dödlik; ibl. smäktande; bortdöende &c s. mourir; d’une voix äfv. med stapplande röst.
mourir, 2:26,itr. (opers.) [med être], dö; förgås; slockna; om ljud: dö bort; om växt: dö, gå ut; s. mort 1 o. 2; ~ martyr lida martyrdöden; ~ au péché [af]dö synden; malade à [en] r. dödssjuk; ~ de faim*, etc. ärv. svälta etc. ihjäl; F vara mycket hungrig; ~ de dépit, envie*, etc.; s’enuyer à ~ led[a]s ihjäl; rst de honte* äfv. skämmas Ögonen ur sig; F ~ dans s. peau aldrig bättra sig; il mourut beaucoup de monde det dog (stupade) många människor; faire ~ låta dö &c, döda, aflifva; taga lifvet af; fig. äfv. pina, högeligen reta; F faire~ qn à tit feu pina ihjäl ngn ; faire ~ de frayeur* äfv. skrämma lifvet ur; le boulet vint ~ à nos pieds kulan stannade vid våra fötter,s. ~ hålla p. att dö ligga för döden; fig. äfv. utslockna; försmäkta, tråna bort; s. ~ d’envie* de förgås af längtan att (efter); s. laisser ~ de faim* svälta ihjäl sig.
mouron, bot. rödarv = Anagallis arvensis L. ; ~ des oiseaux nate, våtarv = Stellaria media (L.)
mourre*, italienskt spel: morra,
mousquet, [[militärisk term]] gam. musköt, luntbössa.
mousquetade*, gam. muskötskott, -salfva.
mousquetaire, [[militärisk term]] sam musketör,
mousqueterie*, [[militärisk term]] musköteri, -eld, -salfva.
mousqueton, [[militärisk term]] [kavalleri]musköt, karbin; 0 karbinhake.
1. mousse, a.2 [[mindre brukligt]] slö, trubbig.
2. mousse,s. ~ skeppsgosse; kajutvakt.
3. mousse*,s. bot. mossa; p. vin, öi etc. skum, fradga, bornering; såplödder ; ~ de platine platinasvamp; briquet à de pl. Döbereiners tändapparat; [crème* en] gräddskum [à med]; faire de la ~ fradga, bornera; [couvert] de ~ äfv. mossig, moss[be]lupen, beväxt.
mousseline*, muslin, nättelduk.
mousser, 1:1,itr. skumma, fradga sig, -s, mussera, bornera; löddra sig; F P skumma af raseri; faire ~ de la bière, du chocolat eto. komma ölet att bornera, vispa choklad etc. [till skum]; faire ~ fig. F puffa för; göra mycket väsen af; utbasuna etc.
mousseron, bot. musseron, hofsvamp.
mousseux, euse*, a. skummande, -ig &c se mousser; om ros: s. mOU&cU.
moussoir, kräkla, [stål]visp för choklad.
mousson*, monsun, passad vind.
moussu, ~e*, a. mossig, -[be]lupen, -beväxt; rose mossros.
moustache*, mustasch; morr- ell. murrhår; F brûler la ~ à qn skjuta ngn inpå lifvet; F P donner surla ~ à qn ge ngn en sittopp; F vieille ~gammal knekt; sura ~ de qn midt för näsan p. ngn.
moustiquaire, m. [em. Fr. Ak.*/] myggnät,
moustique, m. moskito (mygga),
moût, [vin]must, ojäst vin.
moutard, F P pojkbyting, slyngel,
moutarde*, senap; fig. s’amuser à la ~ förnöta tiden med lappri; les enfants envont à la ~ [[mindre brukligt]] det vet ju hvart barn, minsta barn vet att tala därom ; F c’est dea ~ après dîner det kommer pos. festum; F la ~ lui monte au nez h. börjar bli förargad,
moutardier, senapsburk; -fabrikör; F il s. croit le premier ~ du pape h. vill vara högsta hönset i korgen etc.
moutier, föråldr. kloster.
mouton, får; hammel; fårkött, -skinn; 0 hejare [à bras hand-], pålklubba, stamp-, fallverk; s. épaule*; pl. hvita gäss på vågor; gigot de ~ fårlår, -stek; doux comme un ~ from som ett lamin; revenons à nos rvs [låt oss återkomma] till ämnet,
moutonné, ~e*, pp. (a.) krusad, -ig, knorlig, krullig; ciel, temps ~ hvita molntappar,
moutonner, 1:1,tr. krusa, knorla; itr. F om sjö : gå hvit (vara hvitskummande); le lac moutonne det går hvita gäss [på sjön],
moutonneux, euse*, a. om haf.- hvitskummande.
moutonnier, ière*, a. F fåraktig, dum; la gent moutonnière fåren, -släktet,
mouture*, målning; mäld; eg. tirer d’un sacdeux vinna p. bägge håll etc.
mouvance*, gam. länsplikt; être ans (de)a ~ de lyda under,
mouvant, ~e*, a. rörlig, lös; länsr. underlydande \ force rörelsekraft; sable ~ftygsand.
mouvement, rörelse, -förmåga; gång; ombyte, -flyttning, -sättning; ibl. forslande; mus., [[militärisk term]] tempo, takt; rörlighet, lif [och rörelse]; ingifvelse, drift (impuls, maning) ; intryck, känsla; ~ [d’horlogerie*] urverk; ~ perpétuel perpetuum mobile ; de terrain kuperad mark; järnv. chef du trafikchef; le ~ des paquebots ångbåtsturerna; sans ~ äfv. orörlig; de son jiropre ~ af egen drift, själfmant, af sig själf; par un ~ involontaire äfv. ofrivilligt; dans un premier ~ de colère* i första hettan ; il y a beaucoup de ~ [dans cette rue äfv. det är mycket lifligt, mycken trafik; ayez un bon ~ ibl. följ ert hjärtas ingifvelse; s. donner du ~ taga motion; fig. göra sig besvär, ha [mycket] bestyr; vara driftig, rörlig; être ans le ~följa med [sin tid]; faire un ~ äfv. röra sig; mettre en ~ sätta i rörelse, gång.
mouver, 1:1,tr. trädg. omröra jorden i.
mouvoir, 3:18,tr. röra [på], flytta, sätta i rörelse,fig. drifva; [upp]väcka; faire ~ sätta i rörelse,s. ~ röra sig röras,
moxa, m. kir. moxa.
moye*, [[teknisk term]] mur. mjuk åder ell. yta. 1. moyen,~ne*, I. a. © médel-, medelmåttig, -stor; de ~ âge, vanl. d’âge ~ medelålders;
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre, brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term.]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
