Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - multivalve ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
multivalve — 433 — se
mtLsser
multivalve, a.2 (s.*) zool. mångskalig [mussla].
Munich, geogr. München.
municipal, ~e*, a. © municipal-, städs-; conseil ~ © stadsfullmäktige, kommunalnämnd; police ~e stads-, lokalpolis,
municipalité*, municipalitet; @ kommunalstyrelse,ibl. magistrat; rådhus,
municipe, romersk borgarrätt,
munificence*, frikostighet; plein de mycket frikostig.
munir, 2:1,tr. förse [de med] ; muni des [sacrements de l’Église* bos katoi. styrkt genom, se ~ förse sig; fig. äfv. [be]väpna (bemanna) sig [de med},
munition*, vanl. i pl. förråd, ammunition; de bouche* äfv. proviant, lifsmedel; [[militärisk term]] coffre à ou ~ amniunitionskista; fusil de ~ kommiss-gevär; pain de ~ kommiss-, soldatbröd.
munitionnaire, [[militärisk term]] proviantmästare. muphti = oftare mufti.
muqueux, euse*, a. (s.*) slemmig, slemaktig, -af-söndrande, slem-; [membrane*] muqueuse* slemhinna.
mur, mur. murad vägg; les gros ~ hufvudmurarna, stommen tin ett hus; ~ d’appui ätv. bröstvärn; ~ en inerres sèches kallmur; dans nos ~s inom våra murar, i vår stad; donner de la tête contre un ~ köra hufvudet i väggen; fig. F mettre qn au pied du ~ tvinga ngn att taga sitt parti, sätta ngn i klämman; les ~ ont des oreilles* väggarna ha öron.
mûr, ~e*, a. © mogen; fig. äfv. »något till åren»; n’être pas ~ äfv. vara omogen; habit »u utsliten röck; homme ~ äfv. medelålders man.
muraille*, [städs-, försvars-, etc.]mur; värn [-mur]; vall; vägg; [fartygs]sida.
muraillement, [[teknisk term]] pipmur, murverk.
mural, ~e*, a. vägg-,mur. ; plantés ~ es växter som trifvas p. murar.
Murcie*, geogr. Murcia.
mûre*, s. mullbär ; ~ sauvage björnhallon (-bär),
murène*, zool. murena = Muræna Helena L. (ålfisk).
murer, 1:1,tr. [[teknisk term]] [igen-, till]mura; omgifva med murar; aire murée [[teknisk term]] rostgrop; la vie privée] doit être murée bör vara fridlyst,
murex, zool., ett snäcksiäkte taggsnäcka,
muriate, m. kem. föråldr. saltsyradt salt.
muriatique, a. kem. föråldr. acide ou saltsyra,
mûrier, mullbärsträd; ~ sauvage björnbärsbuske.
mûrir, 2:1,itr. {tr.) mogna, bli mogen äfv. fig.; ibl. stadga sig; [faire] ~ bringa till mognad, il faut le laisser ~ äfv. det måste ha sin tid.
mûrissant, ~e*, a. mognande,
murmurant, ~e*, a. sorlande, porlande,
murmure, sorl, -ande, mummel, -lande, sus, surr &c s. följ.; pl. knot (missnöje), knorrande; ~ d’approbation* bifallssorl.
murmurer, 1:1,itr. (tr.) [fram]mumla; knota, knorra, grumsa; sorla, porla, susa, prassla; F hviska, glunka; on en murmure ibl. det glunkas därom,s. «u F hviskas &c; cette nouvelle] s. murmure det hviskas (pratas) om.
murrhin, ~e*, a. antik. murrinsk.
musaraigne*, zool. näbbmus = sorex l.
musard, ~e*, a. (s.) F en som förspiller tiden, se följ.
musarder, 1:1,itr. F förspilla tiden med obetyd. ligheter.
musc, mysk, -djur, -färg.
muscade*, s. (a.) [noix*] ou muskott, -nöt; [taskspelar]kula.
muscadet, muskatellvin.
muscadier, muskotträd.
1. muscadin, myskpastill.
2. muscadin, sprätt, -hök, modenarr.
muscardin, zool. hasselmus = Myoxus avellanarius L.
muscat, a. (s.) muskat[-], -drufva, -vin; muskatellpäron.
muscle, anat. muskel,
musclé, ~e*, a. mai., biidhugg. muskulös,
musculaire, a.2 muskel-,
musculature*, [[mindre brukligt]] muskulatur, muskelsystem,
musculeux, euse*, a. muskulös, muskelstark.
muse*, myt. mus. sånggudinna, -mö äfv. fig.; les ous muserna &c; skalde-, diktkonsten etc.
museau, nos (tryne); P F trut.
musée, museum.
museler, 1:5,tr. sätta munkorg (fig. -lås) &c på.
muselière*, munkorg, nosgrimma.
mUSer, 1:1,itr. F förspilla tiden med småsaker,
muserolle*, nosrem p. betsel,
muset, zool. [allmän] näbbmus.
musette*, mus. herdepipa,s. cornemuse* ; [[militärisk term]] fodertornist; danser au son de la ~ dansa efter herdepipan,
muséum, [vetenskapligt] museum,
musical, ~e*, a. © musikalisk, musik-; avoir l’oreille ~e äfv. ha godt öra, vara musikalisk,
musicien, ~ne*, s. musiker, tonkonstnär, -inna; musikant; a. musikalisk; bon, habileou, oune* äfv. skicklig i musik,
musico, ett slags fÖrlustelselokal i Holland,
musique*, musik, tonkonst; musik [kår, -kapell]; musikalier; boîte* à ~ speldosa; copiste de ou notskrifvare; livre de ~ notbok; notes* de ~ noter; papier de ~ notpapper; boktr, types de la ~ notstil; la ~ du roi hofkapellet; F P ~ enragée, ~ de chiens et de chats kattmusik ; skrål ; faire de la ou göra (utföra) musik, musicera; mettre qc en ou sätta musik ell. noter till ngt; [[teknisk term]] brocher en ou sko felaktigt,
musqué, ~e*, pp. (a.) mysk-, -doftande; F Ag. sockersöt, sirlig,
musquer, 1:1,tr. parfymera (se ~ sig) med mysk.
musse-pot, à ~ Fi smyg, i mjugg, se musser, 1:1,gam. gömma sig.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term. Schulthess, Fransk-svensk skolordbok. 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
