Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - neige ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
neige — 438 — neutraliser
neige*, snö; ~s* pl. snö[massor, -drifvor, -faIl] ; blanc comme [la] d’un[e] blanc[heur] de ~ afy. snöhvit ; les premières den första snön; montagne* couverte de ~[s] äfv. snöberg; pelote*, boule* de ~ snöboll; s. battre à ups de pelotes* (boules*) de ~ kasta snöboll, leka snöbollskrig; fig. faire la pelote {boule) de alltjämt ökas, växa.
neiger, 1:10, opers. snöa.
neigeux, euse*, a. snöig (-betäckt, -höljd); snö-.
Némée*, geogr. Nemea; le lion de ~ nemeiska lejonet.
Néméen, ~e*, a. (s.) jeux ~s nemeiska spel.
Nemrod, bibl. Nimrod äfv. fig.
nénies*, pl. antik. SOrgekväde vid begrafning,
nenni, adv. F nej ; ah, que ~ åh nej !
nénufar, bot. näckros,
néo, i sammansättn. ny-,
néographe, a.2, vanl. s. m. nystafvare.
néographisme, nystafning, nytt stafningssätt,
néo-latin, ~e*, a. nylatinsk.
néologie*, införande af nya ord.
néologique, a.2 neologisk,se föreg. och följ.
néologisme, nybildadt ell. nyupptaget ord; missbruk i användande af nybildade &c ord.
néologue, en som bildar ell. brukar nya ord etc. se föreg.
néophyte, s.2 nyomvänd [kristen],
néo-platonicien, ~ne* [pl. -~s], a. (s.) nyplatonsk [filosof],
néo-platonisme [utan pl.], nyplatonism.
népenthe, m. bot. = Nepenthes L. kannväxt.
népenthéS, antik. »glömskedryck»; bot. s. föreg,
néphrétique, I. a.2 (.s.*) njur-; [colique*] ~* stenkolik. II. s.2 patient som lider af stenkolik. III. s. m. medel mot stenkolik.
néphrite*, läk. njurinflammation.
Népomucène, kyrkoh. Saint Jean ~ Johan af Nepomuk,
népotisme, nepotism, släktynnest.
Neptune, myt.,astr. Neptunus,
neptunien, ~ne*, a. geol. neptunisk.
Nérée, myt. Nereus.
néréide*, myt. nereid, hafsnymf.
nerf, nerv; oeg. sena; fig. kraft (styrka, energi); F [sjuka] nerver; attaque* de ~ nervattack; ~ de bœuf karbas, kantschuk; F il a (sait montrer) du ~ h. har ruff, ruter i sig, det är r. i hm; avoir du ~ äfv. vara kraftig; le ~ de la guerre »nervus rerum».
nerf-férure* [pl. ~s] veter., skada i en baksena.
nérite*, zool., ett snäcksläkte.
néroli, farm. pomeransessens.
Néron, hist. Nero.
nerprun, bot. ~ [purgatif] vägtorn = Rhamnus catharcticus L. ; ~ [bourgène] brake, brakved, tröske = R. frangula L.
nerver, 1:1,tr. [[teknisk term]] öfverdraga med senor etc.
nerveux, euse*, a. nerv-; nervös, nervsvag; senfull. -ig; fig. kraftig, -full, energisk,
nervin, a. (s.) läk. nervstärkande [medel].
nervosité*, nervositet, nervsvaghet,
nervure*, bokb. bind [på ryggen]; ark. kryss i hvalf; naturv. [blad]nerv.
Nestor, Nestor äfv. fig. (senior),
nestorianisme, kyrkoh. nestorianism.
nestorien, ~ne*, s. (a.) kyrkoh. nestorian, -sk.
net, ~te*, I. a. (s. m.) © ren, snygg (oblandad); klar; redig, tydlig äfv. fig.; fr. [de från]; handi. netto [netto]behållning; conscience ~te rent samvete; patente ~te sundhetspass ; profit ~ nettovinst, ren vinst; [[mindre brukligt]] teint ~ klar (fin)hy; avoir la vue ~te ha god syn. s. väl; vara klarsynt; l’affaire n’est pas »ute äfv. det är ej riktigt helt med den saken, det är ej rent spel; F faire maison göra rent hus; trouver maison, etc. finna huset tomt; avoir les mainstes de qc ej hafva ngn del i ngt; je veux] en avoir le cœur ~ komma p. det klara ell. veta hur det hänger ihop därmed (hafva klarhet i denna sak); mettre au renskrifva. II. adv., [tout] ~ tvärt, med ens ; rent [ut] &c, utan omsvep; rakt, alldeles; se casser ~ gå tvärt af; refuser ~ säga tvärt nej; trancher ~ ibl. sjunga ut [med ngt],
nettement, adv. rent &c se föreg. ; fig. äfv. rent ut; * être ~ äfv. vara snyggt klädd,
netteté*, i-enhet &c s. net; reda &c.
nettoiement, nettoyage, renhållning, -göring &c.
nettoyer, 1:17,tr. rengöra (skura, putsa [upp], borsta [af], städa, snygga etc.), rensa [de från]; rensopa; ibl. rödja ur, ren. s. ~ göra sig ren, snygg &c; s. ~ les dents* borsta tänderna.
nettoyeur, euse*, rengörare &c se föreg. ; lampiste lampputsare.
1. neuf, rälcn.2 mo[nde]; s. m. niotal, nia.
2. neuf, neuve*, a. (s. m.) ny[gjord]; obegagnad, oförsökt; nykommen, oerfaren, obekant [dans, à i, med]; ej inriden ell. -körd; du ~ ngt nytt; terre neuve ouppodlad jord; nyodling etc.; encore tout ~ äfv. alldeles som ny; F tout battant ~ splitter ny; F faire corps ~ bli en ny människa, repa sig; faire peau neuve byta om skinn; il fait balai il n’est rien tel que balai ~ nya kvastar sopa alltid bäst; refaire à ~ bygga om, omarbeta etc. [helt o. hållet]; remettre qc à ~ göra ngt s. att det blir som nytt, stufva upp, renovera ngt; être habillé [tout] de ~ vara klädd i (ha fått) nya kläder,v. uppklädd.
Neustrie*, geogr. Neustrien.
Neustrien, ~ne*, neustrian, -ska.
neutralement, adv. gram. neutralt (intransitivt); såsom neutrum,
neutralisant, ~e*, a. (s. m.) kem. neutraliserande [ämne],
neutralisation*, neutraliserande, -ering.
neutraliser, J:l,tr. neutralisera; upphäfva [verkan af], motverka, göra oskadlig, overk
* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. @ närmast iiiotsv. (o) omskrifven. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
