Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - nourrice ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nourrice — 443 — noyon
och fet; om säd: väl matad (strid); être bien nw få god, ordentlig mat. föda; n’être pas [bien] ~ ha mager kost, -håll.
nourrice*, amma; fig. kornbod; ~ sèche barnsköterska; enfant en ~ ambarn; les mois de tv amningstiden ; envoyer, mettre un enfant en ~ à la campagne inackordera (skicka) ett barn p. landet [för att uppfödas af en amma], låta ett barn få amma på landet; en sortant de ~ då h. lämnade (-r) amman.
nourricier, ière*, a. närings-;père ~ en ammas man, fosterfar,
nourrir, 2:1,tr. [lif]nära, föda (tjäna till föda); vara närande; amma, uppföda,fig. äfv. uppamma [upp]fostra; förse med lifsmedel; hålla med (ge) mat. föda,best. ngn födan, taga ell. ha ngn i maten (i sitt bröd) etc. ; alstra, frambringa; ge näring åt,äfv. underhålla, -blåsa; je lui donne tant] pour me loger et pour m. nw för [att h. skall ge mig] rum och mat. s. ~ föda sig, lefva [de med, af]; lifnära sig; s. ~ d’idées* tristes grubbla,
nourrissage, uppfödande af boskap,
nourrissant, ~e*, a. födande, närande,
nourrisseur, ladugårdsidkare (kogubbe),
nourrisson, di-, ambarn; fig. discipel etc.
nourriture*, föda, näring äfv. fig.; mat. kost; amning; ngn gg uppfostran; spirituelle äfv. själaspis; faire une ~ amma ett barn; faire deux du même lait amma två barn på samma gång ; faire des idka ladugårds-, höns-, boskapsskötsel; faire des excès de ~ frossa, äta för mycket ; prendre de la äfv. äta; prendre s. ~ hämta näring [de ur], växa.
nous, pron.2 pers. vi, oss; hvarandra; parmi ~ äfv. i vår krets; ces livres]sont à ~ tillhöra oss, äro våra; à ~ deux äfv. för oss själfva; à nw deux maintenant ~ ha v. ett ord att säga hv. ; qn d’entre ~ äfv. ngn ur vår krets ; entre ~ soit ditoss emellan ell. i förtroende [sagdt] ; jfr moi.
nouure*, agr. frukters knytning &c s. nouer ; F P engelska sjukan, nouveau (ibl. nouvel), nouvelle*, a. [s. madv.) © ny; äfv. annan; obevandrad, ovan, nyss in- ell. utkommen, antagen etc. ; nykommen, -ling; au nouvel an på, till nyåret; habit nw nymodig, modern röck; nouvel habit annan (ny) röck; homme ~ uppkomling (»homo novusî); le nouvel homme, l’homme ~ bibl. den nya människan; du ~ något nytt; le ~det som är nytt, det nya; il y a du ~ äfv. ngt har händt; est-ce qu’il y a qc de qu’y a-t-il de ~ hvad nytt? finns det några ny-, heter? rien de que je sache ingenting [nytt], som jag vet; jusqu’à nouvel ordre tills vidare; ibl. än s. länge, ännu p. en stund ell. tid ; à nouvelles affaires, conseils kommer dag, kommer råd; du beurre ~ battu nykärnadt smör; les ~x mariés de nygifta, brudparet; ibl. det unga äkta paret; de ~ å nyo,p. nytt, om igen; à ~ p. ny räkning.
nouveau-né, ~e* [pl. ~s], a. (s.) nyfödd,
nouveauté*, nyhet; nytt; ny[utkommen] bok etc.; modetyg etc.; une ~ äfv. ngt nytt; les ~s äfv. det som är nytt; magasin de modemagasin; cetteode est encore?] dans sa nw nytt.
nouvel, ~le*, a. s. nouveau.
nouvelle*, s. nyhet, underrättelse [de om]; nytt; novell; ~s à la main © hvarjehanda i tidning; avoir, apprendre, recevoir des de qn äfv. höra [ngt] från ell. af (få bref från) ngn; donner de ses ~s låta höra af sig; demander des äfv. fråga efter nvtt; d. de ses höra efter hur h. befinner (befann) sig, mår; fråga efter h.; point de ~ äfv. det hörs ingenting af; de docteur, point de här har ingen doktor hörts af ; point de~s, bonnes inga bref äro goda bref.
nouvellement, adv. nyligen, nyss, ny-,
nouvelleté*, jur. ingrepp i äganderätten.
Nouvelle-Zemble*, geogr. Novaja Semlja.
nouvelliste, nyhetskrämare @; vanl. novellist, novellförfattare, nova|e*,s. (a.) [terre*] ~ nyodling, -plog; ett slags tionde.
novateur, trice*,s. (a.) [esprit] ~ nyhetsmakare, -erska.
novation*, ändring [i en förbindelse],
nouvelle*, jur., Justinianius’ novell,
novembre, november; jfr août.
novice, s.2 novis; fig. ibl. nybörjare, -komling; kyrkoh. nyomvänd, -kristen; ~ ett slags rekryt; a 2 oerfaren, obekant, ovan [à, dans i, med, vid]; »grön».
noviciat, noviciat; fig. lärotid, -år; faire son ~ genomgå [sitt] n. &c.
noyade*, dränkning [i massa], noyal[l]e*, segelduk.
noyau, kärna i stenfrukt,p. komet, vid järngjutning, äfv. fig.; i frukt äfv. Sten ; [[teknisk term]] äfv. skrufvens stjälk, etc.; P F canapé rembourré de ~x de pêche* soffa med hård stoppning,
noyé, ~e*, pp. {a. o. s.) dränkt, drunknad ; des yeux de larmes* tårdränkta ögon ; F c’est un homme ~ h. kommer sig aldrig upp (före) igen, k. aldrig p. grön kvist mer.
1. noyer,s. valnötsträd, -trä.
2. noyer, 1:17,tr. [för]dränka, sätta under vatten; ~ äfv. segla ur sikte af; [[teknisk term]] måin. fördrifva; försänka hufvudet p. spik o. d.; ~ la boule i kägelspel: kasta klotet öfver målet. S6 ~ drunkna; dränka sig; la mouche vint s. ~ dans la soupe äfv. flugan kom och lade sig i soppan ; s. nw dansses larmes* bada i tårar, storgråta; s. ~ dans le sang bada i blod.
noyon, i kägelspel: målet hvaröfver klotet ej får kastas.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre, brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term.]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
