Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - patiner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
patiner — 475 — paturin
1. patiner, 1:1,tr. fingra ell. tumma [på].
2. patiner, 1:1,tr. imitera ärg p. brons.
3. patiner, 1:1,itr. åka skridsko, gå på skridskor (skidor); [[teknisk term]] glida som p. medar. ,
patineur, euse*, skridskoåkare, -gångare (skidlöpare), ... erska.
påtir, 2:1,itr. lida, slita ondt [pour qn för ngn, de qc för, af ngt],
påtis, betesmark, allmänning, hage.
påtisser, 1:1,itr. baka [pastejer &c s. följ.]; tr. arbeta, knåda deg.
påtisserie*, bakverk, pastej [er], bakelse[r] etc.; fin-, pastej-, sockerbageri,
påtissier, ière*, fin-, pastej-, sockerbagare, . :. erska.
påtissoire*, bakbord.
patois, munart; land[skap]smål, bondspråk, bondska.
påton, degboll för att göda höns etc, ; klimp,
patraque*, F skräp; fig. vieille ~gammal krake ell. stackare, -t skrälle.
påtre, fåraherde, vallhjon,
patres, aller ad ~ gå ell. samlas till sina fäder, gå all världens väg.
patriarcal, ~e*, a. patriark-; patriarkalisk.
patriarcat, patriarkat,
patriarche, patriark,
patrice, patricier.
Patrice, kyrkb. Patricius, Patrik,
patriciat, patriciers värdighet, stånd,
patricien, ~ne*, a. patricisk; s. patricier, -iska.
patrie*, fädernes-, foster-, hemland; födelseort, -stad; la mère ~ moderlandet,
patrimoine, fädernearf, -gods, arfvegods, fig. -del; il a eu cent mille écus de ~ äfv. han har fått 100, 000 francs i arf; katoi. le ~ de S. (Saint) Pierre patrimonium Petri; en dei af förra Kyrkostaten.
patrimonial, ~e*, a. fäderne-, arfve-.
patriote, s. patriot, [nitisk] fosterlandsvän; a. patriotisk &c s. följ.
patriotique, a.2 © patriotisk, fosterländsk. fosterlandsälskande,
patriotisme, patriotism, fosterlandskärlek, fosterländskhet.
patristique, s.* teol. patristik; a.2 hörande till kyrkofäderna,
patrociner, 1:1,itr. gam. skämts, tala vidt och bredt [för att öfvertyga].
Patrocle, myt. Patroklus.
patrologie*, teol. patrologi, kyrkofädernas lif och lära.
1. patron, mönster [de till, på] ; [[teknisk term]] schablon, mall, modell, form, etc.; ~ de ell.’à dentelle* spetsmönster : sur un bon ~ efter ett bra m.; sur le ~efter mönstret; taillés sur le même ~ ag. stöpta i samma form.
2. patron, ~ne*, skyddspatron[essa], -helgon ; skyddsherre, beskyddare, -inna; patronus; sakförare; F husbonde (patron); mästare, arbetsgifvare, -ers"kä, principal; ~ båtstyrare i örlogsbåtar; befälhafvare p. mindre jakter och båtar, skeppare, båtförare; c’est lui le ~ de la barque fig. F det är han som styr och ställer; F être e ~ de la case vara herre i huset.
patronage, patronatsrätt; fig. beskydd, hägn; bénéfice en ~ patronelit pastorat; droit de ~ äfv. kallelserätt; comité, société* de ~ skyddsförening etc.
patronal, ~e*, a. skydds[helgons]-.
patronat, antik. patronat, jus patronatus.
1. patronner, 1:1,itr. måla, skära etc. med schablon, efter mönster etc.
2. patronner, 1:1,tr. beskydda, taga i sitt hägn.
patronnesse*, a. (s.), [dame*] ~ beskyddarinna, medlem af skyddsförening, direktionsfru o. d.
patronymique, a., nom ~ släkt-(familje)namn.
patrouillage, F P slaskande &c s. 2 patrouiller.
patrouille*, [[militärisk term]] patrull; patrullering; patrullerande konstapel; faire [la] ~ aller en ~ faire des ~s [gå och] patrullera.
1. patrouiller, 1:1,itr. [[militärisk term]] patrullera.
2. patrouiller, 1:1, F P itr. plaska, slaska i smutsigt vatten etc.; tr. nedsöla; tumma, handtera med soliga händer.
patrouillis, F P puss, pöl; slask,
patte*, tass, fot äfv. p. glas etc., björnram ; hummer-etc. klo äfv. fig.; spindel- etc. ben; fig. F labb; rostral, notstift; [[teknisk term]] kråka, krok, hake, krampa. mur-, bjälkband; skrädd. ficklock, -stoffering, -skylt, klaff etc.; skom. slejf; ~ ~ d’ancre* ankarfly; de mouche* fig. F kråkfötter; verre à ~ glas med fot; coup de ~ slag med tassen etc.; donner un coup de ~ à fig. F ge ngn en släng, gliring etc. ; donner la ~ om en hund: räcka vacker tass; F graisserla ~ à qn muta ngn, ge mutor; faire ~ de velours om katt: draga in klorna äfv. fig. ; F marcher à quatre gå på händer och fötter,p. alla fyra; mettrea ~ sur F få tag i; ge stryk åt; F ne pouvoir remuer ni pied ni ej kunna komma ur fläcken; F tomber sous la de qn råka i ngns klor.
patte-d’oie* [pl. -s-], vägskäl, korsväg; F skrynklor vid yttre ögonvrån; ~ hanfot; 0 sadeim. korsknut; timin. trekantig fog; F bot. molla. patte-mouille* ©,skrädd. dampduk, -trasa,
patte-pelu, ~e* [pl. ~s],föråldr. lismare, lufver. Femininformen användes ock om karlar.
pattu, ~e*, a. som har stora tassar; som har fjädrar ända ned till fötterna,
påturage, betesmark.-hage; bete.
påture*, föda, näring (kost) äfv. fig., bete, foder; betesmark; vaine ~ gemensam betesrätt envoy er, mettre en ~ skicka ut p. bete.
påturer, 1:1,itr. beta, gå p. bete.
påtureur, [[militärisk term]] ryttare eller soldat som förer hästar p. bete.
paturin, bot. gröe = Poa i, .
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre, brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term.]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
