Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - photophobie ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
photophobe — 491 — picrique
photophobie*, läk. fotofobi, ljusskygghet,
photosphère*, astr. fotosfär (ljussfär),
phototypie*, boktr. fototypi.
phrase*, fras, mening, sats; ~ [faite] talesätt, uttryck ; ~ toute f aite stående uttryck, slagord; F faire des säga granna fraser, prata; F faiseur de ~ ~ prat-, fras-makare.
phraséologie*, fraseologi; ibl. språkegenhet; eg. F tomt prat.
phraser, 1:1,itr. (tr.) mus. fras era.
phraseur, euse*, F fras-, pratmakare,
phratrie*, antik. fratri.
phrénésie*, etc. s. frénésie*, etc.
phrénique, a.2 anat. mellangärdet tillhörig,
phrénologie*, frenologi,
phrénologique, a.2 frenologisk. phrénologiste ell. phrénologue, frenolog.
Phrygie*, geogr. Frygien.
Phrygien, ~ne*, folkn. frygier, -iska.
phrygien, ~ne*, a. frygisk; bonnet ~ fr. mössa,
phtiriasis*, läk. ftiriasis, lussjuka,
phtisie*, läk. tvinsot (ftisis); ~ [pulmonaire] lungsot ; atteint de ~ s. följ.
phtisique, a. (s.)2 läk. lungsiktig [människa, patient] .
phylactère, hos judarne : t änkeskrift buren p. armen ell. pannan.
phylarque, antik. hufvudman för en fyle (stam).
phyllite, m. förstenadt blad.
phylloxéra, [sjukdom på vinranka orsakad af] fylloxera (vinlus),
physicien, fysiker.
physico-mathématique, a.2 fysisk-matematisk.
physiocrate, fysiokrat (ekonomist).
physiognomonie*, fysiognomik.
physiognomonique, a.2 fys.ognomisk.
physiographie*, [[mindre brukligt]] naturbeskrifning,
physiographique, a.2 [[mindre brukligt]] fys.ografisk.
physiologie*, fysiol.ogi,
physiologique, a.2 fysiol.ogisk,
physiologiste, fysiol.og.
physionomie*, ansiktsbildning, -uttryck (anletsdrag); fys.onomi (utseende); fig. afv. skaplynne; ibl. prägel; jeu de ~ minspel; n’avoir pas de ~ ej ha ngt uttryck i sitt ansikte, ej s. ngt ut.
physionomiste, fys.onomist, »ansiktskännare».
physique, I. s.* fys.k; de ~ äfv. fys.kalisk. II. a 2 [[teknisk term]] fys.sk. III. s. m. fys.k (kroppskonstitution); F yttre, utseende; il ale ~ de son emploi hs utseende passar för hs roll, yrke etc.
phyto, i sammans. växt-, fyto-.
phytolithe, m. förstenad växt.
phytologie*, fytologi (bot.nik),
phytotomie*, växtanatomi.
piaculaire, a.2 [[mindre brukligt]] försonings- (= vam.expiatoire).
piaffe*, föråldr. prål, ståt, -ande.
piaffer, 1:1,itr. pråla, ståta, prunka; ridk. pjaffera.
piaffeur, a. om häst: som pjafferar.
piailler, 1:1,itr. F gnälla, pipa. p|ai||erie*, F gnäll-, pip[ande].
piailleur, euse*, F gnällig, pipig [människa, unge etc.],
pian, läk. pian (Polypapilloma tropicum).
pianiste, s.2 pianist, pianospelare, -erska.
1. piano, adv. mus. piano.
2. piano,s. mus. piano; pianospelning; ~ carré taffel; ~ droit pianino; ~ à queue* flygel; ~~forte pianoforte, fortepiano; leçon* de ~ piano-, spellektion ; sonate* de ~ ell. pour le ~sonat för piano; jouer ([[mindre brukligt]] toucher) du ~ spela piano; tenir le ~spela, sköta pianostämman. piast[e],hist. piast.
piastre*, mynt: piaster,
piaulement, pip[ande]; F gnäll[ande].
piauler, 1:1,itr. om kycklingar: pipa; fig. F äfv. gnälla.
pible, [[sjöterm]] mât[ure*] à mast med stången i samma stycke.
1. pic, [[teknisk term]] [spets-, kil]hacka; ~ de maçon murhacka.
2. pic, i piketspel: fördubbling af point.
3. pic, bergspets, -topp, pik [de Ténériffe* på Teneriffa]; ~ ~ d’artimon mesangaffel; [coupé] à ~ tvärbrant, lodrät[t] (i vertikal riktning); ~ l’ancre* est] à ~ opp och ner; à ong ou stagsvis.
4. pic,zool. hackspett, -spik; grand ~ varié vanlig hackspett = Picus major l. ; ~ moyen mellanspett; ~ à dos blanc hvitryggad h. ; nw noir svartspett, spillkråka; ~ vert gröngöling.
pica, m. läk., sjuklig lystnad efter otjänlig föda.
picador, beriden tjurfäktare.
Picard, ~e*, invånare i Picardie,
picaud, zool. flundra (vanl.flet) = Pleuronectes (Pia-tessa Cuv.) flesus L.
piccolo, mus. piccolaflöjt.
picholine*, s. (a.) [olive*] ~ ett slags oliv.
picorée*, i uttr. aller à la ~ gå ut och snatta frukt etc.,p. byte,s. följ.
picorer, 1:1,itr. föråldr. snatta; om bin: samla honung; ibl. plocka [upp] föda; fig. F plagiera, stjäla [dans ur],
picoreur, föråldr. marodör; fig. F plagiatör.
1. piCOt, kvarsittande pigg, sticka etc. p. trä; 0 kil med kvadratiskt hufvud; spetshammare.
2. piCOt, ögla, picot p. spets etc.
picotage, [[teknisk term]] kilning.
picotement, stickning; j’éprouve des ~ ~ dans la gorge äfv. det sticker i halsen p. mig.
picoter, 1:1,tr. sticka [i] (reta); om fåglar: hacka, picka på; ridk., lätt sporra; fig. F pika, ge stickord (retas med),s. ~ pika hv.
picoterie*, F pik, stickord,
picotin, hafre[mått].
picrate, m. kem. pikrinsyradt salt.
picrique, a. m. kem. acide ou pikrinsyra.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre, brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term.]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
