Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - piloter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
piloter — 495 — pipelet
2. piloter, 1:1,tr. ~ lotsa; ag. F lotsa ngn fram (visa omkring),
pilotin, lotslärling,
pilotis, ark. [grnnd]påle.
pilule*, piller; avaler la ~ fig. F äfv. svälja förtreten; F dorer la ~ à qn förgylla de bäska pillren åt ngn, med fagra ord narra ngn.
pimbêche*, F nippertippa, näspärla,
piment, kryddpeppar.
pimpant, ~e*, a. F grann, fin, utstyrd, pyntad,
pimprenelle*, bot. rödarf = AnagalUs arvensis L.
pin, tall, fur[a] ; pomme* de ~ tallkott.
pinace*, s. pmasse.
pinacle, le ~tinnarna af templet; fig. F lyckans höjd etc.; mettre qn sur le ~> höja ngn till skyarna, berömma ngn öfver höfvan.
pinasse*, ford., ett slags fartyg med segel och åror.
pinastre, sydeuropeisk klisttall = Pinus pinaster.
pinçard, a. (s.) [cheval] ~ häst som går p. fram kanten af hästskon.
pince*, framdel, spets p. hof, hästsko etc.; kräft-etc. klo; [[teknisk term]] [järn]spett; skrädd. nyp (veck); ibl. tillknipning, ©; ~ skarp p. fartyg; pl. [[teknisk term]] tång äfv. kir., klofve; nyp-, knip- etc. tång; boktr. korrigertång; grepp; avoir de la ~ knipa väl [till] ; fig. F il a la ~ forte, rude h. klämmer, kramar hårdt; F ? craindre la ~ vara rädd för att bli fasttagen; F P sujet à la utsatt för att knipas bort; fallen för snatteri.
pincé, ~e*, pp. knipt &c s. pincer; a. F till-gjord, tvungen; ibl. skrufvad; ~ skarp i bogen; d’un air ~ äfv. med ett snörp på munnen.
pinceau, pensel; coup, trait de ~ penseldrag; donner le dernier coup de ~ à un tableau äfv. lägga sista hand vid en tafla,
pincée*, s. nypa, knifsudd [de].
pincelier, måi. oljekoppar,
pince-maille [pl. F smulgråt, gnidare.
pincement, agr. afnypning.
pince-nez ©, pince-nez.
pincer, 1:12,tr. (itr.) nypa[s], knipa [om, till, ihop], klämma; mus. knäppa (ibl. spela) [de la guitare, etc. p. gitarren etc.], spela pizzicato ; agr. afnypa bladknoppar etc. ; fig. F läxa upp; taga fast, få fatt i; ~ leoigt à qn nypa ngn i fingret; s. faire ~ le doigt [råka] klämma sitt f., sätta (få) fingret i kläm; se faire être pincé fig. F råka fast, i klämman, få sitta emellan, stanna i stöpet; le froid pince dur det är bitande kallt; le froid Va pincé h. frös s. att det sved i skinnet; ~ des deux ridk. gifva sporren; ~ ~ un navire bygga ett fartyg skarpt; ~ le vent knipa till vinden,s. ~ nypa &c sig, hv. ; s. ~ le doigt äfv. klämma [sig i] fingret, kl. sitt finger; s. ~ les lèvres* knipa ihop läpparna, knipa ell. snörpa p. munnen,
pince-sans-rire ©, F torrolig människa,
pincette*, vanl. i pl. tång, i synnerh. eldtång; 0 flack-, korn-, nyp- etc. tång; klyft; boktr, korrigertång; kir. pincett; une paire de en tång &c; prendre qn. qc avec des äfv. fig. F ta ell. nypa i ngn,ngt med tång; F baiser qn à la ~ nypa ngn i kinderna och kyssa ngn.
pinchina, ett slags ylletyg,
pinçon, [blå]märke efter nypning etc.
Pindare, skalden Pindarus,
pindarique, a.2 utter, pindarisk.
pindariser, 1:1,itr. F skrifva högtrafvande, »i den högre stilen».
Pinde, geogr.,myt., le Pindus.
pinéale*, a. anat. glande* ~ en körtel i hjärnan,
pineau, ett slags vindrufva. ping[o]uin,zool. pinguin, alk = Aica l. ; ~ [macroptère] — Aica torda L. tordmule ; grand ~ = Aica impennis L. garfågel.
pingre, s. (a.) F P förfärligt knusslig [människa], smulgråt,
pinnée*, a. bot. parbladig.
pinne-marine*, skedmussla = pinna,
pinnule*, sikte ell. siktskåra (diopter) Pa matematiska instrument.
pinque*, [[sjöterm]] pinkskepp.
pinson, zool. bofink = Fringilla cælebs L. ; ~ des Ardennes* bergfink, norrkvint = Fr. montifringilla L. ; gai comme un ~ glad som en lärka,
pintade*, pärlhöna.
pinte*, gammalt mål. ngt mindre än ett stop; i Paris — 0, 993 liter; F mettre ~ sur chopine* dricka det ena glaset efter det andra (supa omått-ligt), bara pimpla.
pinter, 1:1,itr. F P dricka, supa omåttligt,
pintier, i Schweiz: krögare.
pioche*, [sten-, jord]hacka; i skoispr. [temps de] ~ pluggtid, stormläsning,
piocher, 1:1,tr. (itr.) [upp]hacka, gräfva; F plugga [med], stormläsa.
piocheur, euse*, järnvägsarbetare; fig. F arbetshäst, -myra (-karl), en som pluggar,
pioler, 1:1,itr. = piauler.
1. pion, schacksp. bonde; damsp. bricka; damer le ~ à qn fig. F r. p. ngn; on lui a damé le ~äfv. h. har funnit sin öfverman.
2. pion, i skoispr.’, föraktlig benämning på uppsyningsman.
pionner, 1:1,itr. schacksp. taga bönder,
pionnier, skansgräfvare, pionnier; sg. äfv. banbrytare; être e ~ de äfv. bana (bryta en) väg för.
piot, F P vin.
pioupiou, F infanterist, »gardist».
1. pipe*, våtvarumått: pipa.
2. pipe*, [tobaks] pip a.
pipeau, herde-, lock-, fågel-, rörpipa; limspö; fig. [små]knep.
pipée*, fågelfänge med lock ell. limspö ; prendre à la ~ fig. F lura.
pipelet, P portvakt.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre, brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term.]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
