Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - pointer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pointer — 508 — policer
pointer, 1:1,I. tr. sticka, stinga med värja etc. ; vanl. rikta kanon, kikare; utsticka, punktera, pricka (sätta prick för ngns namn); ~ la carte göra bestick; [[militärisk term]] pointez la pièce rikta ! f\s en direction* sidorikta; ~ en hauteur* höidrikta. II. itr. s. poindre; pricka (sätta prick),
pointeur*, [[militärisk term]] artiu- riktare.
pointillage, punktering [~-manér, -arbete etc.],
pointillé*, bagatell, struntsak; gnabb, gnat.
pointillé, ~e*, pp. (a.) s. följ.; boktr. filet ~ pricklinie; ~ (s. m.) punktering,
pointiller, 1:1,itr. (tr.) punktera, pricka; beteckna med punkter; fig. gnata, käxa [på]; pika, ge stickord,s. ~ gräla om struntsaker, gnabbas.
pointillerie*, F gnabb[ande] (gnat, käx, -ande),
pointilleux, euse*, a. [pedantiskt] nogräknad, gnatig, kinkig, svår att göra i lag, tyckmycken; ibl. kitslig,
pointu, ~e*, I. a. spetsig, tillspetsad, udd-hvass; ibl. toppig; bonnet ~ toppmössa; fig. F avoir l’esprit vara spetsig, -fundig (skarp) etc. II. S. m. snipa, rodd- ell. segelbåt med skarp akter; fig. F skarp människa (rakknif).
pointure*, [[teknisk term]] boktr. punktur; p. handskar etc. nummer, storlek; trous des punktnrhål.
poire*, pom. päron; ~ à poudre* kruthorn; en nv päronformig; F il ne lui promet pas ~ molles h. lofvar h. sina fiskar varma; il faut garder (c’est) une ~ pour la soif det är godt att ha, det är ngt att vinka (draga) på, en sparad styfver [på gamla dagar, för kommande behof] ; F faire la r. stå på hufvudet; s. fromage.
poiré, päronvin.
poireau, purjolök; F vårta,veter. ink.
poirée*, bot. hvitbeta; ~ rouge rödbeta,
poirier, päronträd ; [bois de] ~ päronträ,
pois, ärt, -a; -växt; fig. c’est la fleur des ~ det är gräddan, blommande lui rendrai ~ pour fève* jag skall betala h. med samma mynt.
poison, gift, förgift; être e ~ de fig. äfv. förgifta, -bittra,
poissard, ~e*, a. pöbelaktig, pöbel-; le genre ~ äfv. månglerskefasoner.
poissarde*, s. [fisk]månglerska.
poisser, 1:1,tr. becka (tjära); smeta ell. klibba ned, göra klibbig,
poisseux, euse*, a. beckig (tjärig); klibbig.
1. poisson, fisk; d’avril aprilnarri; frai de ~ gli; huile* de ~ [fisk]tran; on neait s’il est chair* ou ~ man vet inte om h. är fågel eller fisk; ce n’est ni chair* ni ~ det är hvarken hackadt eller malet; F il avalerait la mer et les h. får aldrig nog etc. ; F vouloir avaler la mer et les taga sig vatten öfver hufvudet; les gros ~s mangent les petits de små få lida för de stora; il ne faut pas enseigner aux ~s à nager ägget skall inte lära hönan att värpa. 2. poisson,gam. mål = -g- pinte*.
poissonnaille*, F småfisk, gli.
poissonnerie*, fisktorg, fiskarhamn.
poissonneux, euse*, a. fiskrik,
poissonnier, ière*, fiskhandlare, -månglerska. s* fiskkittel.
Poitevin, ~e*, invånare i Poitou,
poitrail, bringa p. häst; bogrem p. seldon; förbygel p. sadel ; [[teknisk term]] timin. tvärträ, bärbjälke,
poitrinaire, a. (s.)2 lungsiktig, -sotspatient; il est ~ äfv. h. har svagt bröst, ,
poitrine*, bröst; bringa; voix* de ~ bröströst; avoira ~ engagée ha svagt, klent bröst; avoir bonne ~ äfv. ha goda lungor; se frapper la ~ slå sig för bröstet (sitt bröst),
poivrade*, kokk. pepparsås.
poivre, peppar; fig. ~ et sel gråsprängd,
poivrer, 1:1,tr. peppra; poivré äfv. pepparstark ; oerhördt dyr.
poivrier, pepparbuske; s. följ.
poivrière*, peppardosa, -flaska, -kar.
poix*, beck; ~-résine’ harts.
1. polacre, S* ~ fartyg p. Medelhafvet: pollack.
2. polacre, s.m. [[mindre brukligt]] polsk ryttare.
polaire, a.2 pol-, polar-; l’étoile* ~ pol-, nordstjärnan.
polaque, s. o. s. m. s. 1 och 2 polacre.
polarisation*, fys. polarisation.
polariser, 1:1,tr. fys. polarisera. s. ~ antaga polaritet,
polarité*, rys. polaritet,
polder, i Nederländerna: polder (kooge).
pôle, geogr., astr.,geom. pol; le ~arctique on. boréal nordpolen; le ~antarctique ell. austral Sydpolen; de l’un à l’autre ~ från pol till pol.
polémarque, antik. polemark.
polémique, a.2 polemisk; fallen för polemik (stridslysten); strids-; s.’ polemik, pennfejd, meningsstrid,
polenta*, italiensk majsvälling,
poli, ~e*, I. pp. polerad &c s. polir; glatt, blank, glansk; fig. hyfsad, städad; höflig (artig, belefvad); dans les sociétés ~es i fint, bildadt sällskap. II. s. m. glans, polityr,
police*, i allm. polis[väsende, -institution, -makt, -myndighet, -förhållande, -ordning, -betjäningetc.] ; ibl. ordningsmakt ; ordning; stadga, reglemente; ~ [d’assurance*] assttransbref; ~ de chargement ~ fraktsedel; [[teknisk term]] boktr. ~ des caractères gjutsedel; ~ des dèfets defektlista; agent de ~ polis, -konstapel; bonnet de ~ [[militärisk term]] släpmössa; salle* de ~ [[militärisk term]] arrest, -lokal; deux jours de salle* de ~ två dagars arrest; tribunal de simple ~ »polisdomstol», © poliskammare; de ~ correctionnelle »korrektionsdomstol» © poliskammare.
policer, 1:12,tr. införa god ordning, ett lagbundet samhällsskick i en stad o. s. v., hyfsa, civilisera.
* feminin. 2 maskal. och femln. CD Pl- lika. [[närmast motsv]] närmast motsv. (o) omskrifyee. (7) adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
