Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - potager ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
potager — 517 — poule
2. potager, ère*, a. i uttr. jardin ~ köksträdgård; herbe, plante potagère köksväxt; racines potagères sopprötter.
potasse*, kem. kali; ~ [du commerce] pottaska; ~ caustique kalilut.
potassium, kem. kalium; bromure de ~ brom-kalium.
pot-au-feu ©, köttsoppa (kokt kött med legymer).
pot-de-vin [pl. -s-], köpskål (ibl. mutor),
pote*, a. F main* ~ svullen, ofärdig hand. fig. n’avoir pas les mains ~ äfv. ej vara sen, trög när det gäller att taga emot pengar etc.
poteau, stolpe, påle, dorr-, fönsterpost; ~ d’arrêt järnv. hinderpåle; ~ d’avertissement varningsmärke, -stolpe; ~ [indicateur] vägvisare ; ~ de réverbère lyktpåle.
1. potée*, en kruka etc. [full] [de med] ; F P une ou d’enfants en väldig barnskara; éveillé mme une ~ de souris* pigg som en råtta (ekorre).
2. potée*, [[teknisk term]] zirlera ell. formkitt; ~ d’étain tennaska; ~ d’èmeri smärgelpulver.
potelé, ~e*, a. knubbig, mullig.
potelet, [[teknisk term]] liten stolpe &c s. poteau.
potence*, [ställning i form af] galge, vippgalge; häst-, karlmått; [skylt-, lykt]arm; karusellstolpe; ett slags krycka; [[teknisk term]] borrstol; F P gibier de ~ galgfågel; attacher, mettre à la ~ hänga ngn i galgen; mériter la ~ förtjäna att hänga[s]; en [forme* de] ~ ärv. i rät vinkel.
potentat, potentat, härskare; F äfv. mäktig man.
1. potentiel, ~le*, a. läk. indirekt, långsamt verkande; grek. gram. uttryckande möjlighet.
2. potentiel,s. fys. potential, polspänning,
poterie*, [1er-, sten-, tenn]kärl, lergods,
poterne*, [[militärisk term]] fort. utfallsport.
potiche*, kinesisk ell. japansk porslinsvas.
potier, krukmakare, -handlare; ~ d’étain tenngjutare; en som säljer tennkärl.
pOtin, [[teknisk term]] ~ gris gråmalm ; ~ jaune gulmalm.
potion*, läk. [läk.] dryck,
potiron, pumpa.
potron-jaquet ell. -minet [utan pl.] i F P uttr. dès le ~ från dag[grylningen. pou [pl. lus.
pouacre, a.2 (s.) P snuskig [människa],
pouah, interj. F usch! fy!
pouce, tumme; tum[sbredd] ; fig. F ? jouer du ou punga ut; F lire du ~ bläddra igenom en bok; F fig. mettre les ~ ge tappt, ge [med] sig; F s. mordre les~ s de qc ångra ngt; serrer les à qn sätta tum skruf var på ngn; fig. F tvinga ngn till bekännelse; F manger, déjeuner] sur le ~p. stående fot, i största hast.
Poucet, i sagan: le petit ~ Tummeliten.
poucet, [[teknisk term]] friskel, lyftarm.
poucettes*, pl. tumskrufvar.
poucier, [[teknisk term]] [tum] tuta; try eke p. dörrkiinka. pou[t]-de-soie, ett slags siden,
pouding, kokk. [plum]pudding.
poudingue, m. miner. puddingsten.
poudre*, damin, stoft (vanl.poussière*); pulver; puder; [skrif-, strö]sand; krut; ~ à canon [stycke]krut; ~ fulminante knallpulver, -krut; ou en grains kornigt krut; ~ de guerre* krigskrut; ~ de mine* berg[s]krut; ~ type normalkrut; [réduit] en ~ pulveriserad; café en ~ målet kaffe; sucre en ~ strösocker; jeter dea ~ aux yeux de qn slå blå dunster i ögonen p. ngn; mettre en ~ pulverisera; mettre de la ~ pudra sig, begagna puder; F P prendre la. ~ d’escampette* taga till fötterna (benen), gå, löpa, springa etc. sin kos; il n’a pas inventé la ~ h. var ej med när krutet fanns upp; tirera ~ aux moineaux spilla krut p. döda kråkor.
poudrer, 1:1. tr. pudra [à blanc starkt]; itr. jag. uppdrifva damin. s. ~ pudra sig.
poudrerie*, krutbruk, -verk.
poudrette*, pudrett.
poudreux, euse*, a. dammig ; pied ~ äfv. [[mindre brukligt]] landstrykare. Î. poudrier, [[mindre brukligt]] kruttillverkare. 2. poudrier, sand-, strödosa.
poudrière*, krutbruk; -hus; s. föreg,
poudroyer, 1:17,itr. damma, ryka af damin; ibl. vara dammhölj d.
1. pouf,interj. pladask! plums! etc.
2. pouf [oböji.], a, 2 om sten: som splittrar, smular sig, går i smulor vid huggning; s. m. puff; faire un ~ F P köpa utan att sedan betala.
pouffer, 1:1,itr. i F uttr. ~ de rire fnittra; brista ut i [gap]skratt.
Pouille*, geogr. Apulien,
pouillé, s. förteckning [på prebenden].
pouiller, 1:1,tr. F P fig. öfverösa (se ~ hv.) med ovett.
pouilles*, pl. F ovett; chanter, dire ~ a qn öfverösa ngn med ovett.
pouilleux, euse*, a. (s.) lusig.
pOUillOt, zool. vanlig lÖfsångare = Sylvia trochilus LA.TH.
pouillouse*, [[sjöterm]] storestagsegel.
poulailler, I. hönshus, -gård; F le ~@ 5:te raden p. teatern. II. a. (s.) [marchand] ~ hönshandlare,
poulain, fåle, fölunge, föl.
poulaine*, [[sjöterm]] galjon.
poulan, spelt, poulang.
poularde*, gödd ung höna.
poule*, höna; des äfv. höns; la ~ commune = Gaiius domesticus tama hönset; ~ d’eau* [marouette*] rörhöna = Ortygometra porzana Lath. ; ~ des steppes = Syrrhaptes paradoxus Patt. Sand-höna; cœur de ~ harhjärta; lait de ~ © äggtoddy; peau* de ~ fig. gåsskinn, knott-rigt skinn; F ou laitée stackare; F ~ mouillée mes, kruka, ynkrygg; F qui naît aime à F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre, brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term.]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
