Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - rafraichissage ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rafraîchissage — 553 — raison
bli svalare, kyligare; ~ val [k Ja sig; ibl. afkylas; hvila, rasta [ut]; s. ~ la tête vederkvicka sinnet, lugna sig.
rafraîchissage, [[teknisk term]] [af]putsande, -ning se föreg. ; ibl. friskning, förblying.
rafraîchissant, ~e*, a. uppfriskande &c se rafraîchir ; svalke-, läske-; s. m. svalke-, läskedryck, läskande medel,
rafraîchissement, uppfriskande 88se rafraîchir ; vanl. vederkvickelse; ~s pl. [[militärisk term]] friska förråd; eljest: förfriskningar,
rafraîchissoir, [[teknisk term]] kylpanna; vinkylare,
ragage, [[sjöterm]] skamfilning.
ragaillardir, 2:1,tr. F pigga ell. muntra upp.
rage*, läk. hundgalenskap, rabiescanina (vattuskräck); fig. raseri, ursinne, -ighet; ibl. passion (sjuka, vurm, yra) ; ~ de dent* gräslig tandvärk; avoira ~ du jeuara en ursinnig spelare; avoira ~ de äfv. vara galen i, efter [att]; F dire ~ de qn säga allt möjligt ondt om ngn; F faire ~ rasa, husera förskräckligt, fara fram med raseri, ursinnigt; göra förtviflade, ursinniga ansträngningar, arbeta förtvifladt; [jusqu’]à la ~ äfv. ursinnigt,
rager, 1:10,itr. F rasa, vara ursinnig, rasande,
rageur, euse*, F en som lätt råkar i raseri, hetlefrad människa,
ragot, ~e*, a. (s.) F [[mindre brukligt]] kort och tjock etc. [människa, häst],
ragoût, kokk. ragu, stufning [de på, af] ; fig. F un ~ ngnting pikant, ett nöje, en njutning; en ~ stufvad.
ragoûtant, ~e*, a. aptitlig, pikant äfv. ag. F P; c’est peu f>u F äfv. det är just inte i min smak.
ragoûter, 1:1,tr. återge, väcka ngns matlust, aptit, ge smak för mat. få ngn att äta; fig. väcka ngns håg, lust, begär [för ngt]; cela ne m. ragoute pas äfv. det smakar mig inte. se ~ återfå matlusten
ragrafer, 1:1,tr. haka, häkta, knäppa ihop, fast [igen].
ragrandir, 2:1,tr. göra större, utvidga (förstora). s. ~ bli större, utvidgas
ragréer, 1:1,tr. [[teknisk term]] putsa (lägga sista hand vid) : rusta upp. s. ~ ~ åter förse sig [de med].
ragrément, [[teknisk term]] putsning s. föreg,
raguer, 1:1,tr. ~ skamfila,s. ~ bli skamfilad.
Raguse*, geogr. Ragusa.
rai, [[teknisk term]] hjuleker; ~s pl. herald. strålar.
raïa, raja.
raide, a.2 {adv.) styf, stel (rak); ibl. stram (sträng, sträf) ; brant ; om ström : strid, snabb; ~ sprängstyf; adv. fort. raskt etc.; F P [väl] starkt; ~ d’empois äfv. hårdt stärkt; fig. [au col] ~ (vanl. roide) halsstarrig, hårdnackad, styf [smt]; avoir les jambes. äfv. vara stelbent; s. tenir ~ hålla sig styf, rak; fig. vara obeveklig, oböjlig, ej gifva efter; F mort död p. fläcken, stendöd; tomber ~ mort äfv. dö knall och fall.
raideur*, styf-, stelhet &c se föreg. ; avoir dea ~ dans l’humeur*, le caractère ha ett styft sinne, vara styf [sin t], stel &c; de ~ rakt ned, komma rusande; à cause* dea ~ de la descente för den branta [utförs]backens skull.
raidillon, [brant] backe (brink),
raidir, 2:1,tr. göra ell. hålla styf &c s. raide; ~ styfva upp, sätta an; itr. ell. s. ~ s’tyfna, bli styf fig. stålsätta sig; hålla stånd; se no contre åtv. stå (sätta sig) emot.
1. raie*, streck, rand, linie, strimma; hårbena; agr., linie mellan två fåror; fys. lesnoS du spectre eu. de Frauenhofer de mörka strecken, frauenhoferska linierna; faire une ~ à äfv. bena; étoffe* à [noires, etc.] [svart- etc.] randigt tyg; à grandes, petites nos bred-, smal-(små)randig.
2. raie*,zool. rocka,
raifort, pepparrot.
rail, räl, [järnvägs]skena.
railler, 1:1,tr. (itr.) drifva [gäck], skämta, gyckla [me; ~ [de] äfv. göra sig lustig öfver, göra narr af. s. ~ F skämta [de med].
raillerie*, skämt, -ande, drift, gyckel; entendre la no förstå att ell. kunna [konsten att] skämta; entendre ~ förstå [sig på] ell. tåla skämt; il n’entend pas ~ äfv. h. vill ej veta af ngt skämt, h. är ej att skämta ell. leka med; h. vill ej att man skall skämta, tycker ej om att man skämtar; faire des ~s de = railler; on en fait des nos det skämtas däröfver; cela pass. la cette no pass. [le] jeu det där är inte längre ngt skämt; F la no en est-elle får man [lof att] skämta, är skämt tillåtet?
railleur, euse*, I. a. skämtsam, fallen förskämt se föreg. ; ibl. gäckande, ironisk. II. s. skämtare, spefågel; être un no äfv. [gärna] skämta,
railway, järnväg.
raine*, gam. groda (vanl. grenouille*).
1. rainette*,zool. ~ verte löf groda = Hyla arborea.
2. rainette*, pomoi. s. reinette*.
rainure*, [[teknisk term]] urfräst, urhålkad ränna,
raiponce*, bot. rofklocka = Campanula rapunculus L.
raire, 4:17,itr. om hjort: skria hest; tr. [[mindre brukligt]] raka.
rais, pl. s. rai.
raisin, [vin] dr uf va, -vor. sec[s] russin; ~ de Corinthe* korint[erj; un grain de ~ en vindrufva (ett bär); grappe* de ~ vin-drufs- ell. drufklase; F P ~ des bois blåbär; 0 papier grand ~ medianpapper.
raisiné, sylt af drufvor och päron ell. kvitten,
raison*, förnuft, -stånd, vett; rimlig-, billighet; rätt; skäl [de att]; ibl. hänsyn; mat. förhållande; [handels]firma; doué de no afv. förnuftig; privé ~, sans ~ äfv. oförnufF familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre, brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term.]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
