Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - roturier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
roturier — 606 — rouir
roturier, ière*, a. (s.) © ofrälse, oadlig [man, kvinna] ; föråldr. [kälk]borgerlig, simpel,
roturièrement, adv. i egenskap af ofrälse, enligt lag för ofrälse; föråldr. kälkborgerligt, simpelt,
rouable, m. [[teknisk term]] ugnsraka.
rouage, [[teknisk term]] hjulverk; fig. drifhjul, maskineri; Ze[s] ~[s] äfv. samtliga hjulen; bois de ~ hjulvirke; il y a trop de ~ ~ fig. det är för mycket inveckladt.
rouan, ~ne*, a. (s. m.) skymlig, rödgrå om blistar ; [cheval] ~ skymmel; ~ vineux brun skymmel.
rouanne*, s. [[teknisk term]] märkjärn tni vinfat,
rouanner, 1:1,tr. märka [med märk järn],
rouannette*, [[teknisk term]] litet märkjärn.
roubaix, kam garn [sty g],
roublard, P F lufver, fiffig karl o. d.
rouble, rysk rubel,
roue, s. röck.
rouche*, [[sjöterm]] skeppsskrof p. stapeln.
rOUCOU, etc. s. rOCOU, etc.
roucoulement, kuttrande, kutter,
roucouler, 1:1,itr. kuttra; tr. melankoliskt framsäga, sjunga (gnola).
rOUCOUyer, s. rocoyer.
rOUdOU, bot. Coriaria myrtifolia.
roue*, [[teknisk term]] hjul; artill. lavettrulle; stegel och hjul (steglande, -ing); ~ [de gouvernail] drill, ratt; ~ d’angle koniskt [kugg]hjul; ~ à augets kvarnhjul ; ~ de poulie* block-trissa; ~ hydraulique konst-, vattenhjul; chaîne* de ~ kedjehjul; système de ~ hjulverk; à deux ~s äfv. tvåhjulig; la ~ de la fortune ödets växlingar; être au haut (bas) de la ~ ha största framgång (svår motgång, vara i nedan); être sur la o* rådbråkas; fig. pinas, vara i största ångest, ängslas; F faire la ~ hjula; om påfågel etc. breda ut stjärten; fig. kråma sig; pousser à Ia~skjuta en. drifva på; fig. F äfv. puffa på, hjälpa till; F mettre ell. jeter des bâtons ans les ~s (la ~) à qn lägga hämsko p. ngn, hinder i vägen för ngn; c’est une cinquième ~ à un carrosse det (h.) är femte hjulet under vagnen.
roué, ~e*, I. pp. af rouer; a. äfv. durkdrifven; F [de fatigue*] alldeles rådbråkad (uttröttad). II. s. m. »roué» (vällusting, rucklare o. d.); filur, lufver etc.
rouelle*, rund [skuren] skifva,
rouennerie*, en sort tryckt bomullstyg,
rouer, 1:1,tr. rådbråka, stegla; [[mindre brukligt]] ofverköra, krossa [under hjul] ; fig. F sönder-, förbråka; ~ skjuta upp tåg i ringar; F ~ qn de coups [de bâton] mörbulta ngn, ge ngn ett duktigt kok stryk; il s. fera h. blir öfver-körd. s. roué.
rouerie*, F »fuffens», [skurk]streck, knep.
rouet, spinnrock; [[teknisk term]] blockskifva; ram; repsi., vapensmed, hjul ; ford. arquebuse* à ~ h juli åsbössa; ~ à picoter kilkrans; fler au ~ spinna p. röck.
rouf, [[sjöterm]] ruff.
1. rouge,I. a? röd; [röd] glöd gad; om hàr: eldröd; ~ [comme du feu] eldröd; avoir le nez ~, les yeux ~ äfv. vara rödnäst, -ögd; F se fâcher tout ~, devenir tout ~ de colère* bli [alldeles] röd i ansiktet (synen) af vrede ell. förargelse ; le petit Chaperon ~ lilla röd-hättan, -kappan; la mer Bouge Böda hafvet. II. s. m. röd färg, rödt, rödfärg, rödt smink; 0 [d’Angleterre*, à polir] polermedel: crocus martis; les ~ polit. de röda; teint en ~ äfv. rödfärgad; le ~ [de la honte rodnad; mettre du ~ begagna rödt smink, sminka sig [med rödt] ; le ~ lui monte au visage h. blir röd i ansiktet, rodnar. III. s.* ikortspei: röd färg i motsats till svart.
2. rouge, S. zool. skedand = Anas clypeata.
rougeâtre, a.2 rödaktig.
rougeaud, ~e*, a. (s.) F rödbrusig, -mosig [människa],
rouge-gorge [pl. -s-s],zool. rödhake, rotgel = Luscinia rubecula L.
rougeole*, läk. mässling; beaucoup de ~s många fall af mässling, rouge-queue [pl. -s-s],zool. [svart] rödstjärt = Luscinia iTithys Scop.l.
rouget, zool. rödfisk,t. ex. MuIIus barbatus, Trigla cu culus etc.
rougette*, s. roussette*.
rougeur*, röd färg, rodnad; röd fläck p. huden ; la ~ lui monta au front, au visage h. rodnade [öfver hela ansiktet],hs ansikte blossade upp.
rougi, ~e*, pp. af rougir; ibl. rödkindad; de l’eau ojô vin och [mycket] vatten; ~ au fen glödgad; ~ à blanc hvitglödgad.
rougir, 2:1,tr. rödmåla, -färga, göra röd; itr. bli röd, rodna; fig. äfv. vara blyg; blygas [de öfver, för, att; à ses propres yeux för sig själf] ; ~ son eau* slå litet vin i vatten ; ~ ses mains* de sang doppa sina händer i blod; faire ~ [röd]glödga järn etc.; komma ngn att rodna ell. att skämmas; tu m. fais ~ jag blygs (skäms) för dig; je ne te ferai pas ~, je n’aurai pas à te faire ~ äfv. du skall ej behöfva rodna &c för min skull.
roui, ~e*, pp. af rouir; s. m. rötning; sentir le ~smaka af orent kokkärl,
rouille*, rost p. järn, säd etc.; arg (vanl. vert-de-gris); la ~ du temps äfv. tidens tand.
rouillé, 0/6*,pp. (a.) rostig; angripen af rost.
rouiller, 1:1,tr. göra rostig, komma att rosta; fig. försvaga, -slappa, -soffa (-slöa),s. ~ rosta[s], rosta sig, bli rostig; försvagas &c, ligga af sig.
rouilleux, euse*, a. rostig,
rouillure*, rost, -fläck.
rouir, 2:1,tr. (itr.) [[teknisk term]] röta[s] ; faire ~ röta lin etc.
* feminin. 2 maskul. och femin. (J) pl. lika. närmast iiiotsv. [[omskrifves]] omskrifves. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
