Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - séant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
séant — 624 — secours
2. séant,s. sittande ställning [i sängen]; se dresser,s. lever,s. tenir] sur (en) son ~ upp i sängen,
seàu, ämbar, hink, pyts; ~ [droit, évasé ell. à gorge*] hink; ~ à charbon kokshink; ~ de toilette* toiletthink, -spann; [[sjöterm]] ~ de toile* mammeral; F il pleut à ~x det öser ned, störtregnar.
sébacé, ~e*, anat. fett-, talg-.
Sébastien, ~ne*, aopn. Sebastian, -a.
sébeste, m. bot. bröstbär.
sébestier, bot. bröstbärsträd = Cordia
sébile*, tråg; trätallrik,
sec, Sèche*,I. a. © torr, [för]torkad; fig. äfv. hård, känslolös, andefattig, -torr; tvär, ovänlig, kärf, sträf etc. ; ibl. F pank; argent ~ reda penningar, kontanter; avoir la bouche, la gorge sèche, les lèvres*, les mains sèches vara torr i munnen, halsen, om läpparna, händerna; brouillard ~ solrök; bruit ~ ibl. knakande; confitures sèches ett siags marmelad ; konfekt; un coup ~ en smäll (hastig stöt, tvärt slag); un froid ~ en skarp kyla; F les fruits ~ öfverliggare; ~ grain ~ by utan regn; un grand homme, F un grand ~ en lång och mager (skinntorr) människa; un non bien ~ ett bleklagdt nej ; nourrice sèche barnsköterska; d’un œil ~, les yeux ~ med torra ögon, utan tårar, torrögd; c’est du pain ~ det är bara bröd; mettre qn au pain~ et à l’eau* sätta ngn p. vatten och bröd; perte sèche ren förlust; à pied ~ torrskodd (-fotad); [[teknisk term]] de ell. à pierre sèche kallmurad; mur en pierres sèches kallmur (gärdesgård af stenar utan murbruk); d’un ton ~ i kärf ton, kort och kärft; avoir une toux sèche ha torrhosta: ~ vergue sèche slät r. utan segel. II. s. m. torrfoder, torkad frukt o. d.; fig. employer le vert et le ~använda alla möjliga medel, ej lämna ngt medel oförsökt; à ~ torr, uttorkad, läns,ibl. p. det torra; F pank; ~ courir à ~ länsa för riggen; F il est,s. trouve à ~,s. bourse est à ~ h. är pank; mettre à ~ torrlägga, uttorka; fig. F göra pank; mettre au ~ hänga upp till torkning; mettre la cavalerie au ~ ge hästarna torrfoder; mur]posé à ~ kallmurad (uppsatt utan murbruk). III. adv. torrt &c; F [[mindre brukligt]] tout ~ äfv. rätt och slätt; il fait ~ dans les rues* det är torrt ute,p. gatorna; boire ~ dricka utan vatten,
sécable, a.2 delbar, som kan skäras,
sécante*, geom. sekant.
sécateur, trädgårdsknif, -sax.
sécession*, hist. utträdande ur union; la guerre* de la ~ nordamerikanska secessionskriget.
séchage, torkning.
sèche*, s. zool. bläckfisk; [[teknisk term] os de ~ bläckfiskben.
Sécher, 1:2,tr. (itr.) [för-, ut-, af]torka, göra (bli) torr; förtorka[s]; fig. äfv. täras, tvina bort; gå åt af otålighet o. t.-, faire ~ torka; faire, mettre ~ du Unge hänga ut (upp) [tvätt]kläder till torkning; ~ sur pied torka på rot; fig. försmäkta, tråna bort, ha dödande tråkigt,s. ~ torka [sig], bli torr.
sécheresse*, torrhet; torka; fig. äfv. hårdhet se sec I; trop grande ~ för mycken ell. stark torka; avec ~ torrt
sécherie*, torkplats,s. séchoir.
sécheron, agr. hårdvallsäng; fig. F magerman o.d.
séchoir, torkrum, -ria, -vind, -stuga, -plats, -ställe.
second, ~e*, I. a. © andre [i ordningen] ; ibl. annan, ytterligare; eau öje utspädd salpetersyra, sked vatten; öje herbe efterslåtter; tous les~ ~ jours du mois d. 2:dra i hvar månad; en ~ lieu i andra rummet, för det andra; [[mindre brukligt]] acheter qc de la ~e main köpa ngt ur, i andra hand. sans öje* makalös, oförliknelig. II. s. m. den andre i ordningen, i rang; [[mindre brukligt]] sekundant (nu: témoin); ~ sekond på Örlogsfartyg; förste styrman p. handelsfartyg; eg. medhjälpare (biträde); tredje våningen, två trappor upp; au ~ i tredje våningen, två trappor upp; en ~ [som] andre man; i andra rummet,
secondaire, a.2 © underordnad, bi-, sekundär; [som kommer först] i andra rummet; enseignement ~ »mellanundervisning», elementarundervisning: professeur de l’enseignement ~ elementarlärare.
seconde*, s. sekund äfv. mus.; i allmänna läroverk: © öfr. sjette; boktr. andra korrektur; côté de ~ sekundaform.
secondement, adv. för det andra. ,
seconder, 1:1,tr. bistå, understödja [under-] hjälpa, hj. till med; sekundera; ibl. gynna, se ~ hjälpa hvarandra &c.
secondines*, pl. läk. efterhörd, secouement ell. secoûment, skakning 8B s. följ.
secouer, 1:1,tr. skaka, ruska [på, af, af sig],ibl. runka, rista på; afskudda [sig], skudda af, ifrån sig; ~ knycka; fig. medtaga [ngns krafter]; F ruska upp, ge ngn en dufning; le joug afskudda oket; ~ l’oreille*, les oreilles* ej vilja höra p. [det örat], slå döförat till; F ej fästa sig vid ngt ledsamt : ~ la poussière de ses pieds slå bort dammet från, damma af, skudda stoftet af sina fötter; ~ le sommeil gnugga sömnen ur ögonen,s. ~ ruska &c p. sig; F röra p. sig (på benen); ruska upp sig.
secoûment, s. secouement.
secourable, a.2 hjälpsam [à mot]; som kan undsättas; être ~ à äfv. bistå, hjälpa,
secourir, 2:24,tr. bispringa, -stå, hjälpa, undsätta [de med]; äfv. understödja,s. ~ bispringa &c hvarandra,
secours, hjälp, bistånd; understöd; hjälptrupper, undsättning; [[mindre brukligt]] annex, lydkyrka; destitué, dénué de ~ äfv. alldeles hjälplös, som
* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. (3) närmast motsv. ©) omskrifves. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
