- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
650

(1891) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - soutier ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

soutier — 650 — spéeulairè


soutier, [[sjöterm]] karl som arbetar i durk o. d.; kollämpare.


soutirage, omtappning.


soutirer, 1:1,tr. omtappa; fig. afpressa.


souvenance*, föråldr. hågkomst; avoir ~ minnas [de qc ngt].


1. souvenir, 2:23,I. s. ~ de minnas, komma i håg (erinra sig) ; faire ~ à qn påminna ngn [ide om, att] ; s. je m’en souviens bien om jag minns rätt; je m’en souviendrai F det skall jag minsann, nog komma ihåg, ha i minnet; s. ~ de loin minnas långt tillbaka, hvad som händt för länge sedan; du plus loin que je m. souvienne s. långt jag kan minnas tillbaka. II. opers., il m. souvient d’avoir vu, etc. jag minns, kommer ihåg att jag har sett etc.


2. souvenir, 5. minne, hågkomst (erinran, -ing) ; garder le ~ de bevara minnet af, bevara, bibehålla (ha) i minne[t]; garder un précieux ~ de qn ha ngn i kärt minne ]j’en ai perdu le ~äfv. det har [alldeles] gått ur mitt minne, fallit mig ur minnet; lui faire perdre le ~ de komma h. att glömma, förgäta; rappeler à qn le ~ de påminna ngn om; rappeler qn att, bon ~ de qn hälsa [till] ngn från ngn; donner qc à qn en ~ ge ngn ngt till, som ett minne; en ~ de till minne, åminnelse af.


souvent, adv. ofta; le plus ~ oftast (vanligtvis); F P »sällan!» le plus ~ que vous pourrez s. ofta ni kan.


souventefois, adv. föråldr. mången gång.


souventer, 1:1,tr. försätta åt lä. s. ~ komma. försättas åt lä.


souverain, ~e*, I. a. © [allra] högst; le ~ bien det högsta goda; ~ mépris djupt, -aste förakt; remède ~ ofelbart medel. II. s. landsherre, härskare, -inna, regent, suverän,


souverainement, adv. högst,p. det högsta,


souveraineté*, herravälde, -dome, högsta makt, suveränitet; jur., rätt att utan Vidare tillbakavisa processmaterial.


soyer, 1:17,tr. [[teknisk term]] sicka; tas et ~ sickstock.


soyeux, euse*, a. silkesrik, -len ; bot. -hårig.


spacieux, euse*, a. © rymlig.


spadassin, slagskämpe.


spadice, m. bot. blomkolf.


spadille, m. spader äss : Spadilj.


spahi, [[militärisk term]] spahi.


spaime, m. ~ tjära o. d. spa|mer, 1:1,tr. ~ skura [mehanden].


Spalt, [[teknisk term]] bergv. fluss.


sparadrap, farm. häftplåster.


sparadrapier, farm. [häft]plåsterknif.


spare, m. zool., fisksläkte: Sparus.


Sparte*, geogr. Sparta.


sparte, m. bot. espartogräs — Stipa tenacissima (i Algeriet: alfa).


sparterie*, [fabrik afl artiklar tillverkade af espartogräs.


Spartiate, s.2 folkn. spartan, -ska.


Spartiate, a.2 spartansk.


spasme, läk. spasm (krampaktig ryckning), kramp.


spasmodique, a.2 (s.m.) läk. spasmodisk, krampaktig; [medel] mot spasmer.


spasmologie*, iäk. läran om spasmer. späth,miner. spat; ~ calcaire kalkspat; ~ pesant tungspat,


spathe*, bot. [blom]hölster.


spatule*, [liten] spade, spatel, [[teknisk term]] spaktel ; farm. äfv. plåsterknif; zool. skedgås.


spécial, ~e*, a. © särskild, speciell, special-; synnerlig; extra-; ibl. undantags-; école öje fack-, tillämpningsskola; [[teknisk term]] fers spéciaux schamplunjärn: homme ~ äfv. specialist, fackman; numéro ~ extranummer af en tidning; train ~ extratåg,


spécialement, adv. särskildt &c; ibl. särdeles; enkom.


spécialisation*, specialisering,


spécialiser, 1:1. tr. särskildt upp-, angifva, specificera. s. ~ bli specialist, slå sig p. en viss vetenskapsgren, arbeta i en viss riktning.


spécialiste, a., vanl. s. [médecin, etc.] ~ specialist (fackman).


spécialité*, specialitet i alla bet., särskildhet; särskild gren af vetenskap etc., särskildt fack, bransch, yrkesafdelning; s. faire une ~ de qc göra ngt till sin specialitet,


spécieux, euse*, a. © sken-, skenfager, -bar; som ser, låter, tar sig br. ut utan att vara sann, riktig, rätt; ibl. spetsfundig (förförisk),


spécification*, specificering &c s. följ.; sans autre ~ utan närmare bestämning,


spécifier, 1:1,tr. specificera, särskildt omnämna, angifva ell. uppräkna,


spécifique, a.2 © specifik; utmärkande för en art, art-; egendomlig; s. m. läk. specificum (medel af särskild eller ofelbar verkan), botemedel.


spécimen, specimen, prof (-stycke, -bit) [de på] ; prof-,t. ex. numéro ~ profnummer,


spectacle, skådespel (syn, anblick); spektakel (teater); ibl. teatralisk prakt, sceneri; lunette* de ~ teaterkikare; salle* de ~ teatersalong; au ~ äfv. p. teatern; s. donner en ~ utsätta, blottställa sig (être en ~ vara utsatt) för allas, allmänhetens blickar, vara till allmänt beskådande, ådraga sig allmän uppmärksamhet; servir de ~ vara, göra sig till ett åtlöje för],


spectateur, trice*, åskådare, -inna.


spectral, ~e*, a. fys. spektral-, i spektrum,


spectre, spöke (spökbild); fys. spektrum; du äfv. spektral-.


spectrologie*, spectrométrie*,fys. läran om spektralanalysen,


spectrométrique, a.2 fys. spektroskopisk.


spectroscope, fys. spektroskop,


spéculaire, a.2 spegel-.


* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. [[närmast motsv]] närmast motsv. [[omskrifves]] omskrifves. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:26:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1891/0684.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free