Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - usuellement ... - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
usuellement — 714 — vaciller
usuellement, adv. vanligtvis.
usufructuaire, a.2 jur. tillhörande ell. bestående i nyttjanderätt,
usufruit, jur. nyttjanderätt,
usufruitier, ière*,s. (a.) jur. innehafvare af ell. person som har nyttjanderätt [de till],
usuraire, a.2 © ockrande, ocker-,
usurairement, adv. genom ocker &c s. usure*.
usure*, a) ocker (ränta öfver 6 procent); b) F nötning, slitning; ~ äfv. skamfilning; exercer l’fy, prêter à ~ ockra, procenta; fig. payer, rendre avec ~ betala med ränta,
usurier, ière*,s. ockrare, procentare, -erska; a. ockrande.
usurpateur, trice*, usurpator, inkräktare, -erska (orättmätig innehafvare),
usurpation*, usurpation, inkräktning, tillvällande; orättfånget gods.
usurper, 1:1,tr. (itr.) usurpera, inkräkta (med våld bemäktiga sig, slå under sig, tillskansa sig, tillvälla sig); ~ sur inkräkta på (göra ingrepp i),
ut, mus. c; /x/ dièse ciss; ~ bé mol cess; l’ut de poitrine* det höga c.
utérin, ~e*, a. (s.) född af samma mor, men ej af samma fader, samkveda syskon; läk. moder-; frères äfv. h alf syskon med samma mor.
utérus, anat. lifmoder.
utile, a.2 (s. m.) © nyttig [à qn ngn, för ngn; en, à qc i, till ngt]; gagnelig, tjänlig, till fromma, till gagn [à för]; ändamålsenlig; l’fy det nyttiga; en temps ~ i behörig tid (inom bestämd tid),
utilement, adv. nyttigt, med nytta, ändamålsenligt.
utilisation*, användande till nytta,s. föreg,
utiliser, 1:1,tr. begagna, använda, draga nytta af. s’~ göras nyttig, begagnas,
utilitaire, s. (a.) utilist, -isk; afseende nytta,
utilitarisme, util[itar]ism, utilisternas lära.
utilité*, nytta (gagn, fördel); rys teat. biroller; de ell. d’une grande ~ till stor nytta (mycket nyttig); cela n’est d’aucune ~ äfv. detta tjänar till intet; je n’en vois pas l’ty jag ser ej hvad det kan vara för nytta därmed, nyttigt till.
Utique*, geogr. Utika.
utopie*, utopi.
utopiste, s. m. (a.2) utopist, -isk, drömmare.
utricule, m. bot. liten cell, cellväfsblåsa.
uvée*, anat. drufhinna i ögat.
uviforme, a.2 druflik.
uvule*, anat. tungspene.
uxorien, ~ne*, a. p. hustruns sida. v. V, bokstafven V.
va, imper. af aller: gå, gå p. &c s. aller; interj. F nå! välan! gärna för mig! &c; ~ toujours, seulement gå p. bara! fortsätt! vidare! ~ pour cela låt gå,m. gå, kör för det; ~ pour le premier projet, mais ... nå [ja], det första förslaget kan jag vara med om, men .., ; tu t’en repentiras, ~ du kommer att ångra det, lita p. det, var säker p. det.
vacance*, ledighet, ledig plats, vakans; ~s* pl. [domstols-, universitets-, skol]ferer; un jour de ~ en lofdag, en dags lof &c; le temps des ~ ~ ferietiden, ferierna; les ~ de påques påsklofvet; les grandes fys sommarferierna; en ~ ledig, vakant; il y a une ~ det finns en plats ledig; nous entrons en ~s le 5 våra ferier börja den 5:te; être en rys ha ferier; en cas de ~ quand une ~ se présentera vid inträffande ledighet (vakans),
vacant, ~e*, a. ledig, obesatt, vakant,
vacarme, oväsen (stoj, larm, buller) ; faire du ~ väsnas (stoja &c).
vacation*, tjänsteförrättning[stid]; [[mindre brukligt]] en sysslas ledighet; fys. pl. arfvode, honorar,ibl. traktamente; vid domstolar etc.: ferier,
vaccin, iäk. vaccin, -ämne.
vaccinable, a.2 som kan vaccineras,
vaccinal, ~e*, a. vaccin-,
vaccinateur, trice*, vaccinatör, -tris.
vaccination*, läk. vaccination, -ering.
vaccine*, kokoppor; kokoppympning, vaccinering.
vacciner, 1:1,tr. läk. vaccinera,
vache*, ko; kokött; kohud; koläder; ett slags reskoffert, -korg; ~ laitière, [[mindre brukligt]] ~ à lait mjölkko; FP le plancher des fys landbacken, [rama] bondlandet; ~ amarrer les canons en ~ surra kanonerna långskepps; fig. manger dea ~ enragée slita ondt, en hund; F P parler français mme une ~ espagnole (ursprungi. comme un Basque espagnol) rådbråka franskan,
vacher, ère*, kovaktare, -erska, koherde, kogubbe, -gumma,
vacherie*, ladugård; [[mindre brukligt]] kostall; mejeri,
vachette*, liten kohud.
vacillant, ~e*, a. vacklande, ostadig äfv. ag., rankig (sviktande, darrande, osäker); fig. afv. villrådig,
vacillation*, vacklande &c s. följ. ; fig. äfv. vankelmod,
vacillatoire, a.2 vacklande,
vaciller, 1:1,itr. vackla [hit och dit], svikta, vara ostadig, rankig, runka (stå ostadigt, darra); om fartyg: äfv. slingra; om sken: flämta, fladdra; fig. vackla, vara vacklande &c se vacillant; ibl. v. tveksam (oviss, tvetalig); svinka.
* feminin. 2 maskul. och femin. [[pl. lika]] pl. lika. [[närmast motsv]] närmast motsv. [[omskrifves]] omskrifves. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
