Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - battellement ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
battellement — 60 — bavochure
battellement m underkant av tegeltak,
batt||ement m
1. slående, slag, klappning: ~ d’ailes vingslag; ~ du cil blinkning; ~ de (du) cœur hjärtklappning, hjärtats slag; ~ du pouls puls[slag].
2. i dans o. fäkt. battemang.
3. pl. ~s fys. svävningar,
-erie f
1. hamrande, slående; trumslag (= ~ de tambour).
2. slagsmål.
3. mus. slag på gitarr; upprepande av ett ackord; arpeggio; äv. koll. slaginstrument.
4. mil. batteri; fig. dresser des ~s taga sina mått och steg; changer de ~ ändra taktik.
5. fys. ~ électrique elektriskt batteri.
6. kok. de cuisine kökskärl.
7. tekn. apparat för stampning (valkning) hejare,
-eur m
1. person som slår (stampar) isw i vissa yrken: ~ de plâtre gipsstampare; fig. de pavé dagdrivare.
2. tröskare (= ~ en grange).
3. de fer ivrig fäktare.
4. ~ d’estrade gam. kunskapare, nu landstrykare.
5. drevkarl.
-euse f tröskmaskin.
-iture f tekn. glödspån.
-oir m
1. klappträ.
2. sällträ.
3. arg. stor hand.
battologie f ret. onödig upprepning,
batt||re (près, je hats)
I. tr
1. slå [upprepade gånger], hamra, slå mot; ~ le blé tröska säd[en]; ~ le fer hamra (smida) järn, äv. fäkt. slå värja mot värja; ~ la pâte knåda deg[en]; ~ un tapis piska en matta; jfr linge, monnaie
2. slå pà instrument: ~ le tambour slå på trumma; äv. mener -ant qn slå ngn på flykten; ~ le réveil slå revelj; jfr charge 10, retraite 1.
3. vispa, kärna: ~ de la crème vispa grädde; ~ du beurre kärna smör.
4. mil. [ned]slå, beskjuta: ~ ses ennemis; ~ en brèche (ruine). skjuta ned, fig. tillintet-, ned| göra.
5. genomströva, undersöka: ~ le bois, ~ le pays kunskapa; ~ du pays resa omkring, äv. prata i vädret; ~ la campagne ströva omkring, äv. prata vitt ooh brett, yra; ~ le pavé driva på gatorna; jfr semelle 1.
6. slå som åtbörd: ~ la mesure slå takt[en]; ~ l’air slå i luften, fig. göra sig onödigt besvär.
7. spel. blanda kort; slå i bräde.
II. itr
1. slå äv. pà instrument, klappa: ~ des mains; le cœur lui bat han har hjärtklappning; jfr retraite 1.
2. slå av och an: une porte qui bat; un fer qui bat en hästsko som glappar; om bäst à la main kasta med huvudet; ~ du flanc (des flancs) flåsa; jfr aile 1.
3. om instrument, maskiner gå, vara i gång: le tambour bat trumman går; un métier qui bat en vävstol som är i gång.
4. spec. ~ froid à qn visa sig kall mot ngn; le soleil bat solen ligger på.
III. rfl
1. slåss.
2. spec. se ~ les flancs anstränga sig [förgäves]; F s’en ~ l’œil strunta däri.
-u (pp)
I. a: par la tempête (la mer) stormvräkt, vinddriven; chemin ~ upptrampad väg, allfarväg; avoir les yeux ~s ha mörka ringar kring ögonen; avoir les oreilles ~es de qc vara trött på att höra ngt.
II. m
1. blad|guld, -silver (= ~ d’or, ~ d’argent).
2. ~ de feutre fel i papper.
-ue f
1. hovslag.
2. klappjakt.
3. fiskars vinterläger,
-ure f
1. bokbindares förgyllningsgrund.
2. undervattensgrund.
bau (pl ~x) m sjö. däcksbjälke,
baud||et m
1. åsna, äv. fig.
2. sågbock.
-ir tr jakt. hetsa hund, falk.
baudrier m värjgehäng, bantlär; astr. ~ d’Orion Orions bälte,
baudroie f zo. marulk.
baudruche f guldslagarhinna.
baug||e f
1. vildsvinsläger.
2. ekorrbo.
3. svinstia, äv. fig.
4. murbruk av 1er och halm.
-er itr o. rfl om vildsvin gå in i lya.
baugue f bot. bandtång,
baum||e m
1. balsam, salva, fig. lindring, tröst.
2. namn på välluktande växter, ss. ~ des champs [jardins) slags mynta,
-ier m balsam|buske, -träd.
banque f = baugue.
bauquière f sjö. balkvägare.
bauxite f min. bauxit.
bavard, -e a o. s pratsam, pratmakare, sladdr|are, -erska.
-age m prat, slad
-der.
-er itr prata, sladdra.
-erie f prat|samhet, -sjuka,
bavarois a bajersk,
-e f te (kaffe> choklad) med socker och grädde, bavarois,
bav||e f drägel, fradga, slem.
-èque f zo. slemfisk.
-er itr
1. drägla, fradgas; fig. ~ sur qn förtala ngn.
2. sippra fram (ut).
3. arg. svamla.
-erette f förklädes bröstlapp.
-ette f
1. haklapp; fig. être à la ~ inte vara torr bakom öronen; tailler une ~ sladdra.
2. ark. täckplåt på fönsterbräde o. d.
3. kok. ländstycke av oxe.
-eux, -euse
I. a dräglande; smetig, suddig; fig. omelette -euse halvgräddad (’degig’) omelett.
II. f = -èque.
Bavière f Bajern.
bavoch||er itr typ. trycka suddigt; vara suddig,
-eux, -euse a suddig,
-ure f suddigt tryck; suddig gravyr; suddighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
