Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - déflagrer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
déflagrer — 190 — dégénérescence
världsbrand,
-er itr explodera och brinna.
déflation f
1. minskning i luftdrag.
2. hand. minskning av betalningsmedel, deflation, ofta ‘höjning av penningvärdet’.
défléchir
I. tr fys. böja åt sidan.
II. itr vika åt sidan,
déflegmateur m kondensator i destilleringsmaskin.
défleur||aison f blomfällning, avblomning[stid]
-ir
I. itr förlora blommorna, blomma ut.
II. tr förstöra blommorna på; fig. pêche -ie persika som mistat sin fräschör,
déflor||aison f = défleuraison.
-ation f fysiol. défloration,
-er
I. tr
1. beröva ngt dess friskhet (nyhet): ~ un sujet fördärva ett nytt ämne.
2. fysiol. dekorera.
II. rfl
1. förlora sin friskhet.
2. défloreras; förlora sin mödom,
défoliation f = défeuillaison.
défon||çage o.
-cement m
1. djupplöjning.
2. inslående av [tunn]botten,
-cer
I. tr
1. agr. djupplöja.
2. spec. ~ un chemin göra djupa spår i en väg, göra en väg ofarbar.
3. slå botten ur tnnna; ~ un lit slå in en sängbotten.
4. gräva el. bryta upp.
5. mil. genombryta, kasta över ända.
II. rfl slås sönder i botten, sprängas, isht om fartyg,
-ceuse f djupplog.
déform||ation f missbildning, vanskaplighet.
-er
I. tr vanställa, äv. fig.
II. rfl förlora sin form, vanställas,
défourn||age o.
-ement m uttagande ur ugn.
-er tr ta ut ur ugn.
défoumi m tekn. hål, skavank i virke,
défraîchir
I. tr beröva ngt friskhet el. glans: ~ une robe göra en klänning solkig; fig. ~ une âme besudla ( oskära) en själ.
II. rfl förlora sin friskhet el. glans.
défrancis||ation f fråntagande el. förlust av fransk medborgarrätt,
-er tr
1. fråntaga fransk medborgarrätt.
2. göra ofransk tm sinnelag o. känslor,
défray|er tr
1. bestrida kostnaderna för, bekosta, hålla; ~ un ambassadeur hålla en ambassadör; être -é de tout ha allt fritt.
2. fig. ~ la conversation underhålla konversationen, äv. utgöra samtalsämne,
défrich||able a [upp] odlingsbar,
-age o.
-ement m uppodling, nyodling,
-er tr uppodla, äv. fig.
-eur m nyodlare.
défriser tr förstöra frisyren på; fig. F ~ qn förbluffa ngn, gäcka ngns förhoppningar.
défronc||ement m utslätande av veck.
-er tr släta ut veck; fig. ~ les sourcils antaga en gladare min.
défroqu||e f
1. munks kvarlåtenskap.
2. F avlagda kläder.
3. kvarlåtenskap av ringa värde, skräp,
-é, ~e (pp) m o. f förutvarande (avsatt) munk el. nunna,
-er
I. tr fråntaga munk- el. minne|dräkt, utesluta ur andlig orden.
II. rfl lämna munk- el. nunne|ståndet,
défruit||ement m nedtagande av frukt,
-er tr
1. nedtaga frukt från träd.
2. borttaga fruktsmak från.
défunt a avliden.
dégag||é (pp) a ledig, otvungen,
-ement m
1. utlösning av pant.
2. infriande av löfte.
3. frigörande (à’acide carbonique av kolsyra).
4. fäkt. dégagement.
5. ark. [sido]utgång.
6. fig. ledighet, otvunget sätt.
-er
I. tr
1. utlösa pant.
2. infria: ~ sa parole äv. ta tillbaka sitt löfte.
3. lös-, fri göra, fig. utlösa, yäcka; ~ qn de ses liens frigöra ngn ur hans bojor; ~ une rue rensa en gata; läk. la tête befria ( lätta) huvudet från tyngd el. smärtor; fig. ~ de l’enthousiasme väcka hänförelse.
4. fäkt. dégagera.
5. ark. förse med särskild utgång: chambre -ée rum med egen utgång.
6. om kläder framhäva, sitta bra på: habit qui -e la taille rock som framhäver figuren.
7. mat. isolera den obekanta.
II. rfl frigöra sig, frigöras; utveckla sig, utvecklas, framträda,
dégain||e f F löjlig (otymplig) hållning,
-er
I. tr draga ur slidan.
II. absol dra blankt.
dégalonner tr taga galonerna från.
déganter
I. tr draga (taga) handsken av.
II. rfl ta av sig handskarna,
dégarn|ir
I. tr ta bort tillbehör från, blotta: ~ une robe ta bort garneringen från en klänning; un arbre kvista av ett träd; F -i [d’argent] pank.
II. rfl
1. bli tom (utblottad, avlövad, skallig o. m. ).
2. göra sig pank.
3. gam. kläda sig tunt.
dégât m skada, åverkan; ödslande,
dégauch||ir tr tillyxa, jämna [till]; fig. hyfsa,
-issage o.
-issement m tillyxande, jämnande; fig. hyfsande,
dégazonner tr ta bort grässvålen från.
dégel m tö.
-ée f F kok stryk,
-er
I. itr tina upp, äv. fig.; opers. il dégèle det töar.
II. tr tina upp, äv. fxg.
dégénér||ation f urartning, degeneration.
-er itr urarta, vansläktas: il n’a pas -é de ses ancêtres han har ej vansläktats från sina förfäder,
-escence
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
