- Project Runeberg -  Fransk-svensk ordbok /
276

(1963) [MARC] Author: Johan Vising - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E - étriller ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

étriller — 276 — evacuer

        -er tr

                1. skrapa, rykta.

                2. fig. F skinna.

                3. F klå upp.

étrip|er

        I. tr ta tarmarna ur; mus. ta bort strängarna från; ridk. à ~e-cheval = à franc étrier.

        II. rfl

                1. få tarmarna uttagna.

                2. om snören sno upp sig.

étriqu|er tr göra snäv, knappa in: habit -é snäv rock; fig. discours -é knapphändigt föredrag,

étriv||e f sjö. kryssbändsel.

        -ière f stigläder; [coups d’]~s pisk, stryk; fig. allonger l’~ framkalla nya svårigheter.

étroit a

                1. trång, snäv, smal; hårt åtdragen; fig. esprit ~ trång uppfattning.

                2. innerlig, nära: alliance ~e; amitié ~e,

                3. inskränkt, sträng: sens ~ inskränkt (bokstavlig) betydelse.

                4. à l’~ trångt: être à l’~ sitta (bo) trångt, fig. ha det smått; se mettre à l’~ inskränka sig.

        -esse f trånghet, smalhet; fig. inskränkthet, trångsinthet.

étron m P hårdnad träck.

étronconner tr agr. toppa träd.

étrusque a. etruskisk,

étud||e f

                1. inhämtande av kunskaper, studium, övning: l’~ des langues språkstudier[na]; l’~ des leçons läxläsning[en]; ~ du piano pianoövning.

                2. ofta pl. ~skol- I. universitets|studier, vetenskaplig bildning, kunskaper: avoir de l’~ vara studerad; faire ses ~s gå i [ högre] skola.

                3. spec. (i franska skolor) läxläsningssal (= salle d’~s); lästid: l’~ du matin morgontimmarna i skolan.

                4. undersökning, studium: l’~ des astres stjärnstudiet; l’~ des pièces d’un procès studiet av handlingarna i en process; mettre une question à l’~ upptaga en fråga till prövning.

                5. notaries el. advokats byrå.

                6. konst, instuderande, inövande: l’~ d’un rôle instuderande av en roll.

                7. vetenskapligt el. konstnärligt utkast, avhandling, studie[r] (isht ss. titel); mus. etyd; É~ sur le croup Studier över strypsjukan.

                8. omsorg, strävan; mettre toute son ~ à faire qc lägga sig all vinn om att göra ngt; ~ de plaire koketteri.

                9. utstuderat sätt, affektation: elle plaît sans ~ hon behagar utan att vara affekterad,

        -iant, ~e

        I. m o. f student[ska]: ~ en droit juris studerande.

        II. f student|flamma, -käresta.

        -ié (pp) a utstuderad, sökt, konstlad,

        -i|er

        I. tr

                1. studera, inhämta kunskaper i, öva sig i; ~ la médecine; ~ à tirer öva sig ( träna) i skjutning.

                2. under söka, studera: ~ le terrain under söka terrängen, fig. undersöka förhål landena.

                3. instudera: ~ un rôle. 4 förbereda, göra förstudier till: discours -é [ väl] förberett tal; tableau -é målning efter förstudier.

        II. absol idka studier.

        III. rfl vinnlägga sig (à om).

étui m fodral, etui; sjö. kapell; ~ de mathématiques cirkelbestick,

étuv||e f

                1. bastu.

                2. torkugn, steriliseringsapparat.

        -ée f = étouffée,

        -ement m

                1. torkande.

                2. läk. baddande.

                3. kok. stuvning; kokning i slutet kärl.

        -er tr

                1. torlca.

                2. läk. badda. ’

                3. kok. stuva, koka (steka) i slutet kärl.

étymolog||ie f gram. härledning, etymologi.

        -ique a etymologisk.

        -iste m etymolog.

eubage m hist. gallisk siare,

eucalyptus [-ys, lat. ] m bot. gummiträd, eucalyptus,

eucharist|ie [-h-] f nattvard,

        -ique a nattvards-,

eucologe m bönbok för helgdagar,

eudémonisme m filos. eudemonism.

eudiomètre m fys. apparat för luftanalys eudiometer.

eugén||ique f o.

        -isme m fysiol. rashygien, eugenik.

euh interj

                1. så? vad för ngt?

                2. hm! harklande.

eunecte m zo. anakonda jätteorm,

eunuque m snöping, eunuck.

eupatoire f bot. flox..

eupepsie f läk. god. matsmältning,

euphém||ique a utt. eufemistisk,

        -isme m förmildrande uttryck, eufemism.

euphon||ie f välljud,

        -ique a välljudande, välljuds-,

euphorb||e f [m) bot törel.

        -iacée f törelväxt.

euphorie f välbefinnande, trevnad.

Europ||e f Europa, e-éaniser tr göra europeisk,

        e-éen, ~ne a europeisk,

eurythm||ie f

                1. konst, proportionerlighet, äv. fig.

                2. läk. jämn puls.

        -ique a rytmisk, harmonisk,

euscarien, -ne a baskisk, euskarisk.

eustache m arg. grov [fäll]kniv.

eux pers pron sjäivst. mpl de, dem.

évacu||ant o.

        -at|if, -ive

        I. a läk. avförande.

        II. m avförande medel,

        -ation f

                1. läk. avföring.

                2. uttömmande; utrymmande isht mil.

        -er tr

                1. läk. uttömma.

                2. uttömma, utrymma; ~ l’eau d’un fossé [ut] tömma vattnet ur ett dike; ~ une salle, une forteresse utrymma en sal, en fästning; äv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:27:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frsv1963/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free