Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - flanc-garde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flanc-garde — 303 — fleur
sig för; jfr tirer II. 4
2. anat. ofta pl. ~sköte.
3. om saker sida: les ~s d’une montagne, äv. her. sida.
4. mil. flank: par le ~ droit! höger om!
-c-garde (pl. -s-gardes) f mil. flankbetäckning,
-cher itr F svika; bli rädd.
-chet m sidostycke av oxe el. fisk.
-cheur m arg. en som sviker,
-conade f fäkt. kvar F hugg.
flandrin m lång räkel,
flanelle f flanell [tröja],
flân|er itr gå och driva, flanera; söla; ’hänga’,
-erie f dagdriveri,
-eur, -euse m o. f dagdriv|are, -erska, flanör,
-ocher o.
-otter F itr gå och driva,
flanqu||ement m mil. flankering.
-er (1) tr besätta (betäcka) sidorna (flanken) av, stå vid sidan av: château -é de tourelles slott flankerat av torn.
flanquer (2) tr F slunga, slänga, givà slag; ~ un soufflet à qn ge ngn en örfil; ~ à la porte köra ut.
flanqueur m mil. soldat i sidopatrull,
flaqu||e f pöl, puss.
-ée f skvätt,
-er tr F skvätta, stänka,
flasque (1) o lös, slapp,
flasque (2) m mil. lavettplanka,
flasque (3) f krut|horn, -flaska,
flatir tr hamra mynt platt,
flatt||er
I. tr
1. stryka med handen, smeka; fig. söka mildra (lindra) (la douleur de qn); tilltala: mets qui -e le palais rätt som smeker (tilltalar) gommen; musique qui -e l’oreille.
2. behandla skonsamt, överse med; undanhålla sanningen för; gynna: ~ les dés kasta tärningarna försiktigt; ~ les vagues bygga en långsluttande damm mot vågorna; mus. ~ la corde ha mjukt anslag; fig. ~ les défauts de qn urskulda ngns fel; ~ le vice lägga hyende under lasten.
3. smickra; äv. invagga i: ~ qn de fausses espérances.
4. konst, försköna, smickra, äv. absol.: portrait qui -e.
II. rfl smickra sig (de med); je me -e que vous voudrez bien.. jag smickrar mig med hoppet (hoppas), att m har godheten..
-erie f smicker,
-eur, -euse s o. a
1. smickr|are, -erska, smickrande: cela est ~ pour moi det är smickrande för mig.
2. förskönande: miroir ~ förskönande spegel.
3. behaglig: espoir ~ behagligt hopp.
flatu||eux, -euse a läk. väderalstrande.
-lence f väderspänning,
-lent a väder-.
-osité f = -lence.
flaupée f arg. massa, mängd,
flav||éole f zo. gulsparv,
-escent a gulaktig.
fléau (pl. ~sc) m
1. agr. slaga; äv. gam. som vapen.
2. tekn. slagbom, vågbalans o. d.
3. fig. gissel, landsplåga,
flèche (1) f
1. pil; fig. faire ~ de tout bois begagna alla medel; les ~s de l’amour.
2. piiformigt föremål ss. tornspira; plogås; vagnstistel; stängel; sjö. gaffeltopp[segel]; tunga i brädspel, m. I.; en ~ [ körning] i tandem.
3. mat. perpendikel i cirkelsegment.
4. mil. utspringande skans, flesch.
flèche (2) f fläsksida.
fléch||ette f liten pil.
-ière f bot. pilört,
fléch|ir
I. tr böja, kröka, fig. beveka.
II. itr böja sig, svikta, [ge] vika: les cours -issent kurserna vika.
-issement m böjning; hand. vikande,
-isseur m böj muskel (= muscle ~ ).
flegm||asie f läk. inflammation,
-atique a fysiol. flegmatisk; fig. trög, likgiltig,
-e m fysiol. gam. slemmighet, flegma; fig. tröghet,
flein fti flätad fruktkorg,
flémard, -e s o. a F lat[mask],
-er itr arg. lata sig.
flème
I. f lättja, slöhet; battre la (sa) ~ slå dank; avoir la ~ känna sig olustig, vara lat.
II. a lat, slö.
flemm||ard, -e = flémard, flème.
fléole f timotej.
fl||et m flundra,
-étan m helgeflundra,
flétr|ir (1)
I. tr göra vissen; förtagna, glans (friskhet, spänstighet): fleur -ie vissen blomma; fig. cœur -i modstulen själ.
II. rfl vissna,
flétr||ir (2) tr
1. gam. brännmärka med järn.
2. fig. brännmärka, vanhedra,
-issant a fig. brännmärkande, vanhedrande.
-issure f
1. gam. brännmärke.
2. fig. brännmärke, skamfläck,
flette f sjö. ekstock, eka.
fleur f
1. blomma, blom[ster]: en ~ i blom; passer ~ sätta frukt; les quatre ~s slags te på olika blommor.
2. fig. blomliknande varelse; blomma; älskvärd flicka.
3. kem. tekn. blomlik produkt, sublimeringsprodukt; mögel; ~ de soufre svavelblomma; ~s de vin svamp på vin o. d.; äv. bläs på häst.
4. blomstring, blomma, högsta utveckling, det bästa: la ~ de l’armée härens kärna (elit); la [fine] ~ de la chevalerie ridderskåpets blomma; la [fine] ~ de la farine det finaste mjölet; la ~ de la santé blomstrande hälsa; äv. avoir la ~ de qc ha första anblicken (el. njutningen) av ngt; jfr âge 1. pois.
5. behag, nöje: semer de ~s le chemin de qn blomsterströ ngns väg.
6. blomma som ornament.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
