Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - herchage ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
herchage — 352 — heure lätt jord.
2. min. slags fluss för metaU-smältning.
herch||age m tekn. drivande av malmvagn.
-e f malmvagn i gruva,
-er itr driva malmvagn.
hercul||e m stor och stark man, bjässe.
-éen, ~ne a jättelik, herkulisk.
‘hère m
1. i pauvre ~ stackars fattiglapp.
2. ung hjort,
hérédit||aire a ärftlig, arv-,
-é f
1. arvsrätt.
2. ärftlighet,
héré||siarque m stiftare el. ledare av en kättersk sekt.
-sie f kätteri, äv. fig.
-ticité f kätterskhet.
-tique
I. a kättersk.
II. m o. f kätt|are, -erska.
‘hériss||é (pp) a taggig; fig. svär, kinkig; odräglig,
-er
I. tr
1. resa hår I. borst på ända.
2. tätt besätta, späcka med taggar, pikar o. d.: rose -ée d’épines ros med talrika törnen; bataillon -é de baïonnettes bataljon med fällda bajonetter.
3. fig. späcka med svårigheter, fel o. d.: ~ son style d’archaïsmes späcka sin stil med arkaismer; -é de difficultés mycket svår, fylld av svårigheter.
II. rfl
1. stå på ända; resa sig om hår, borst; fig. bli ond.
2. betäc-kas av ngt uppstående: rue qui se -e de barricades av barrikader spärrad gata.
-on m
1. igelkott; fig. knarrig person; ~ de mer sjöborre.
2. tekn. om taggiga föremål ss. järnspetsar på mur; mil. [slag]bom med järnspetsar; ss. järnhjul; agr. pinnvält; textil, kardvals; buteljborste; tallriksstege; sjö. dragg-ankare.
3. bot. slags taggsvamp,
-onne f zo. igelkottspinnare.
hérit||age m
1. arv: faire un ~ få ett arv; ~ de gloire ärvd ära.
2. arv|-gods, -edel.
-er tr o. itr ärva: ~ de qc ärva ngt; ~ de qn ärva ngn; ~ qc de qn ärva ngt av ngn.
-i|er, -ère m o. f arvtag|are, -erska, arvinge,
hermaphrod||isme m anat. hermafrodi-tism.
-ite a o. s tvåkönad [varelse], hermafrodit,
herm||éneutique
I. a texttolknings-, hermeneutisk.
II. f texttolkning, hermeneutik.
-ès [s: s] m hermesstod.
-éticité f lufttäthet,
-étique a
1. Hermes-.
2. lufttät, hermetisk,
hermin||e f hermelin[skinn],
-ette f = erminette,
hermit- = ermit-,
hernhute = hernute.
‘hern||iaire
I. a broek-.
II. f bot. knyt-ling.
-ie f broek,
-i|eux, -euse a lidande av broek,
-iole f = -iaire II,
‘hernute m o. a herrnhut|are, -isk.
héro||ï-comique a utt. heroikomisk.
-ïde f litt. hjältebrev, heroid.
-ïne f hjältinna.
-ïque a
1. hjältemodig, hjälte-, heroisk: les temps ~s den heroiska tiden.
2. läk. kraftigt verkande, drastisk.
-ïsme m hjältemod, heroism.
‘héron m häger; ~ de mer svärdfisk; jfr garde-bœuf,
-neau (pl. ~x) m hägerunge.
-ni|er, -ère
I. a
1. i faucon ~ falk dresserad på häger.
2. F hägerlik-nande; spinkig.
II. f hägrars häckplats.
‘héros m hjälte, halvgud, heros; äv. fig.
‘herpe f sjö. gallionsregel.
herp||ès [-e: s] m läk. revorm.
-étique a revormsartad.
‘hers||age m harvning.
-e f
1. harv.
2. fällgaller.
3. grind, staket.
4. trekantig ljusstake i kyrka.
5. sjö. stropp,
-ement m = -age,
-er tr harva,
-eur, -euse m o. f harv|are, -erska.
hésit||ant a
1. tveksam, vacklande.
2. stapplande i talet,
-ation f
1. tvekan, betänklighet, vacklande.
2. stapplande tal.
-er itr
1. tveka, vara betänksam, vackla.
2. stappla i tal (läsning),
‘hessois a hessisk.
hét||aire,
-aïre o.
-ère f ant. hetär,
-airie o.
-érie f ant. förbund,
hétéro med grundbet. annan, annorlunda ingår i div. lärda smsr ss. följ.
hétéro||carpe a bot. med olika slags frukt,
-clite a avvikande, oregelbunden; konstig, löjlig,
-doxe a irrlärig.
-doxie f irr lär ighet.
-gène a olikartad.
-morphe a med olika former,
-morphose f anat. vävnadsåterbildning, regeneration,
-scien [-sif] m inbyggare i de tempererade zonerna,
hetman m kosackhövding, hetman.
‘hêtr||aie f bok|skog, -dunge,
-e m bok [träd].
‘heu interj så? månntro tvivel, begrundande; pytt likgiltighet,
heur m gam. o. poet. lycka, tur.
heure f
1. timme som tidsiingd: une ~ et demie halvannan timme; deux ~s de chemin de fer två timmars järnvägsresa; à l’~, par ~ i timmen, pr timme; äv. deux francs l’~ två fr. i timmen; les huit ~s åttatimmarsdagen.
2. i uppgifter om klockan klocka el. andra vändningar: quelle ~ est-il? hur mycket är klockan? vers les dix ~s vid tiotiden; il est 15 ~s klockan är 15 (3 o. m. ); quelle ~ avez-vous? vad är er klocka? mettre sa montre à l’~ ställa sin klocka; ~ d’été sommartid[ räkning]; fig. chercher midi à quatorze ~s gå över ån efter vatten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
