Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - larigot ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
larigot — 397 — lave
rev.
II. itr
1. om vind rymma.
2. om fartyg få rum vind.
larigot m gam. slags flöjt; nu F boîre à tire-~ dricka omâttligt.
larix [’ilcs, lat. ] m lärkträd,
larm||e f
1. tår: tout en ~s badande i tårar; avoir le don des ~s ha lätt för att gråta; pleurer à chaudes ~s gråta bittra tårar; rire aux ~s skratta så att tårarna rinna; jfr fondre IJ, i.
2. F droppe, ’aning’: une ~ de vin.
3. bot. utsippring: ~s de sapin utsipprande kåda.
4. jakt. ~s de plomb dunst.
5. ingår med el. utan bindestreck i några växtnamn 8s. de Joh tårgräs.
-ier m
1. på teclcnlng ögonvrå.
2. hjorts (rådjurs) tårekälla.
3. hästs tinning.
4. ark. tak-, fönster I list för vattenavlopp,
-ière f = larmier 2.
-oiement o.
-oiment m [ofrivilligt] tåreflöde,
-oyant a
1. gråtmild, badande i tårar.
2. rörande [till tårar],
-oyer itr gråta; vara gråtmild,
-oy|eur, -euse a o. s Ж gråtmild [person].
larron m
1. tjuv; bibl. rövare; fig. ~ d‘honneur förförare; ordspr. s’entendre comme ~s en foire hänga ihop som 1er och långhalm.
2. ljustjuv.
3. div. tekn. bet. ss. oskuret blad i bok; hörn lämnat otryckt; vattenavlopp,
-ne f Ж kvinnlig tjuv, förr ’tjuvkona’.
-neau (pl. ~x) m F liten tjuv.
-nesse f = -ne,
larv||aire azo. larv-,
-e f
1. ant. spöke.
2.zo. larv.
-é a läk. om feber maskerad,
laryn||gé o.
-gien, ~ne a struphuvuds-,
-gite f läk. laryngit.
-gologie f läran om strupen,
-goscope m strupspegel, laryngoskop.
-goscopie f un-dersölming med strupspegel, laryngoskopl.
-x [-f: A; s] m anat. struphuvud,
las, -se
I. a trött, uttråkad; jfr guerre 1.
II. [la: s] interj ack!
lascar m
1. indisk matros, laskar.
2. F fiffig karl.
lasc||if, -ive a otuktig.
-iveté f otukt[ighet].
laser [-eir, lat. ] m bot. spenört.
lass||ant a trött|ande, -sam, tråkig,
-er
I. tr trötta; uttråka, göra ledsen.
II. rfl bli trött; ledsna,
lassis m flocksilke[styg],
lassitude f trötthet, leda.
lasso m kastsnara, lasso,
last [last, hoii. ] o.
-e m [skepps]last,
lasting [lastë: g] m glättat ylletyg lasting.
latanier m bot. solfjäderspalm.
latent a dold, hemlig; fys. chaleur ~e bunden värme,
latér|al (pl. -oaix) a sido-; canal ~ kanal löpande jäms med en flod; jfr nef 2.
-ement adv på (vid) sidan, jäms (à med).
lati||clave
I. a ant. besatt med brett purpurbräm.
II. m purpurbrämad mantel,
-folié a bot. bredbladig.
-fondia o. fonds mpl storgods, latifundier.
latin
I. a latinsk; spec. Quartier ~ studentkvarteret i Paris; voile ~e latinsegel.
II. m latin: ~ de cuisine kökslatin; fig. être au bout de son ~ ej veta sig ngn råd; [y] perdre son ~ förspilla sin möda ( på det],
-isation f latinisering.
-iser
I. tr ge latinsk form åt, latinisera.
II. itr
1. använda latinska uttryck.
2. bekänna sig till romerska kyrkan,
-isme m latinsk språkegenhet el. vändning,
-iste m latinare, latinlärd.
-ité f sätt att skriva latin; latinitet; jfr bas f, 7.
latitud||e f
1. fig. bredd, utsträckning.
2. spelrum, handlingsfrihet: avoir toute ~ ha full handlingsfrihet.
3. geografisk bredd, breddgraS, polhöjd, latitud: ~ nord nordlig bredd,
-inaire a o. s frisinnad, fritänkare,
-in||al (pl. -aux) a
1. polhöjds-:
2. sjö. plan ~ tvärskeppsplan.
latrie f i culte de gudsdyrkan,
latrines fpl avträde, toalett,
latt||age m
1. beslående med läkt.
2. läktverk.
-e f
1. ribba, läkt.
2. stångjärnsstång.
3. [rak] kavalleristsabel.
-er tr
1. beslå med läkt.
2. stapla plank,
-is m läktverk.
laudanum [-om] m opietinktur.
laud||at|if, -ive a berömmande, lov-,
-es fpl hymner efter katolsk ottesång.
laur||acée f bot. lagerväxt.
-é a her. o. om mynt prydd med lager,
-éat, ~ea o. s lagerkrönt, prisbelönt, pristagare,
-elle f = -ierrose.
-éole f bot. tibast.
-ier m lager[träd]; fig. se reposer sur ses ~s vila på sina lagrar,
-ier-cerise (pl. -s-cerises) m bot. lagerkörs.
-ier-rose (pl. -sroses) m oleander, ne-rium.
lav||able a tvättbar.
-abo m
1. relig. katolsk prästs handtvagning; bön under handtvagning; handduk.
2. tvättställ, lavoar; tvätt-, toalett|rum,
-age m
1. tvättning, sköljning, spolning.
2. slaskvatten; fig. skvalp.
3. arg. försäljning till nedsatt pris av penningbrist,
lavallière f slags löst knuten halsduk,
lav||ande f bot. lavendel,
-andière f
1. gam. tvätterska.
2. sädesärla.
-aret m TO. gråsik; äv. slags falk.
-asse f
1. F skval[p], blask.
2. störtregn.
lave f lava.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
