Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - mièvre ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mièvre — 440 — millésime
de vous taire ni skulle göra bäst i att tiga; celui qui a parlé le ~ den som talade bâst; la femme la ~ habillée den bäst klädda damen; le ~ du monde utomordentligt bra.
II. m bättre, bäst, bättring, med best. art. el. poss. pron. bäst, det bästa, mitt (ditt osv. ) bästa; faute de ~ i brist på. bättre; rien de ~ ingenting bättre; il y a ~ det finns [ ngt] bättre, nu kommer det bästa; il y a du ~ det har inträtt bättring [i sjukdomen]; ce qu’il y a de ~ det bästa som finns; pour le ~ till det bästa, på bästa sätt; être au ~ avec qn stå på bästa fot med ngn; faire de son ~ göra sitt bästa.
mièvr||e a
1. gam. självsvåldig.
2. tillgjord, konstlad.
3. spinkig; klen.
-erie f
1. gam. självsvåld.
2. tillgjordhet.
mign||ard a
1. söt, näpen.
2. sipp, tillgjord.
-årder
I. tr
1. klema bort; smeka.
2. tillkrångla, göra konstlad.
II. rfl klema med sig.
-ardise f
1. näpenhet, behag; pl. ~s inställsamhet.
2. tillgjordhet.
3. bot. fjäder nej lika.
-on, ~ne
I. a näpen, nätt, söt; fig. argent ~ fickpengar; péché ~ skötesynd.
II. m o. f älskling, raring, sötnos; älskar e, -inna; favorit; iron. joli[el f~x[ne] konstig figur.
III. f
1. typ. halvmittel.
2. slags päron (plommon, persika),
-onnette f
1. F liten sötnos.
2. stött peppar.
3. slags gans el. spets.
4. slags siden.
5. bot. slags nejlika; äv. andra växter,
-oter tr F kela med, skämma bort barn.
-otise f gam. el. F smekning,
migrain||e f läk. ensidig huvudvärk, migrän.
-eux, -euse a lidande av migrän; migränartad.
migr||a|teur, -trice a flyttande, flytt-: oiseau ~ flyttfågel, -ation f flyttning, isht fåglarnas; folkvandring: les grandes ~s du IVe siècle de stora folkvandringarna på 300-talet,
mi-||jambe,
-janvier se mi-,
mijaurée f sipp (tillgjord) kvinna,
mijoter
I. tr
1. koka vid sakta eld.
2. fig. förbereda: ~ une intrigue.
3. F klema bort.
I. itr
1. koka sakta, puttra.
2. fig. förberedas, vara i görningen.
mir (1) [miZ] a tusen blott i årtal,
mil (2) [mi: j] m hirs.
milady eng. mylady, lady.
mi-laine rrv halvylle,
milan m zo. glada.
Milan m Milano, m~ais a från (i) Milano.
mileau (pl. ~x) m ung glada.
mil||dew o.
-diou [’-dju, eng. ] magr. honungsdagg på vinrankan.
miliaire a läk. med blåsor, knottrig: fièvre ~ frisel.
milic||e f lantvärn, milis, armé; poet. härskaror: les ~s célestes de himmelska härskarorna,
-ien m lantvärnssoldat.
milieu (pl. ~x) m
1. mitt, mitt [el] parti: au ~ de la rue mitt på Ci) gatan; au ~ de l’été mitt i sommaren; au beau (en plein) ~ de alldeles i mitten av; au ~ de äv. mittibland; couper par le ~ skära av på mitten; äv. appos.: point ~ mittpunkt.
2. omgivning, [umgänges]förhållanden: sortir de son ~ träda ut ur sin [naturliga] omgivning.
3. medel|väg, äv. -klass, äv. -kurs; le juste ~ den gyllene medelvägen; sans ~ utan övergång, omedelbart.
milit||aire
I. a krigs-, militärisk; fig. heure ~ punktligt iakttagen tid: venez à huit heures, heure ~ !
II. m
1. krigsman, militär.
2. koll. krigsmän, militär,
-ant
I. a kämpande, stridande; stridslysten; l’Église ~e, esprit ~ stridbar själ.
II. m förkämpe: les ~s d’une idée,
-arisation f militärisk organisation, införande av militär anda.
-ariser tr inrätta på militäriskt vis, ge militärisk organisation åt.
-arisme m militär-, soldat|-välde, sabelskrammel.
-er itr strida; tala för el. emot; ~ en faveur de qc tala till förmån för ngt.
mill||e [mil] (pl.
I. a tusen; otaliga: ~ dangers tusen (otaliga) faror; i svordomar: ~ tonnerres tunnor tusan; je vous le donne en ~ det kan ni inte gissa.
II. m
1. tusen[tal]: par ~ i tusental; gagner des ~ et des cents förtjäna pengar som gräs; fig. mettre dans le ~ komma först, lyckas.
2. (pl. ~s) mil olika lång.
-e-feuille (pl. ’~s) f
1. bot. röllika.
2. [tusen] bladtårta (= gâteau ~)
-e-fleurs f slags parfym.
-énaire
I. a tusen-, tusenårig; tusenårs-: fête ~
II. m
1. tusental.
2. tusenårsperiod; tusenårsfest.
3. hist. en som tror på det tusenåriga riket, kiliast.
-énarisme m hist. tro på det tusenåriga riket, kiliasm.
-e-pattes m zo. tusenfoting.
-e-pertuis m bot. johannisknopp.
-e-pieds ni ~ niille~xpattes.
-épore m zo. porkorall, millepora.
-ésime m
1. tusentalssiffra i årtal.
2. på mynt årtal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
