Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sauvagin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sauvagin — 654 — savon
fig. obildad kvinna,
-in a med tranig smak.
-ine f
1. koll. sjöfågel.
2. tranig smak el. lukt.
3. hand. oberedda skinn av vissa vanliga djur.
sauvegard||e f
1. [be]skydd av myndighet, hägn, betäckning; skyddsvärn: sous la ~ des lois i skydd av lagarna.
2. lejdebrev.
3. sjö. livlejdare; sort-, sork|lina.
-er tr [be]skydda, värna,
sauv||e-qui-peut m allmän rusning för att rädda sig, vild flykt,
-er
I. tr
1. rädda, befria; relig. frälsa.
2. rädda, bärga, bevara: ~ un navire bärga ett fartyg; jfr apparence 2. chèvre 1. dehors HT, Jf, face 7.
3. överskyla, ursäkta, rättfärdiga: ~ la conduite de qn rättfärdiga ngns beteende; ~ une contradiction (dissonance) häva en motsägelse (dissonans); ~ le premier coup d’œil dölja sin oangenäma överraskning vid anblicken av ngt fult.
4. bespara, rädda från: ~ à qn une dépense bespara ngn en utgift; ~ à qn un ridicule rädda ngn från att göra sig löjlig.
II. absol 1
-e qui peut rädde sig den som kan.
III. rfl
1. rädda sig, ta sin tillflykt; relig. bli frälst.
2. F bege sig av, rymma, ’kila’.
3. se ~ sur ta skadan igen på; vendre à bas prix et se ~ sur la quantité sälja billigt och ta skadan igen på mängden,
-etage m räddning, bärgning; jfr ceinture
1.
-eteur m räddare; appos. i bateau ~ räddningsbåt,
-eur
I. m räddare, befriare; le S~ Frälsaren.
II. a räddande, frälsande,
-e-vie (pl. f bot. murruta.
savamment adv lärt, med sakkunskap,
savane f grässlätt, savann,
savant, -e
I. a
1. lärd, kunnig, skicklig: une retraite ~e ett skicklig ( väl beräknat) återtåg; iron. jeun~e fille bien ~e flicka som är alltför väl inne i vissa ting.
2. om djur dresserad.
II. m o. f lärd [person], vetenskapsman,
-asse m o. f ¥ inbillad lärd, skrytsam halvlärd.
-issime a F mycket lärd.
savann m kok. savar|in, -äng.
sav||ate f
1. nedkippad el, gammal sko; mettre ses souliers en ~s kippa ned sina skor; F traîner la ~ gå kippskodd, äv. vara fattig.
2. fig. F krake; uselt arbete.
3. leken ’smussla sko’ (= jeu de la ~) äv. slags fotkamp, sparkning.
-eter tr F fuska ihop.
-etier m skoflickare; F klåpare.
saveur f [fyllig] smak: n’avoir ni goût ni ~ vara utan smak, vara fadd; fig. récit plein de ~ saftig skildring.
Savoie f Savojen.
sav|oir
I. tr [sachant su je sais je sus)
1. veta, känna till: ~ son chemin känna (veta) vägen; je ne sache pas jag vet inte; que je sache så vitt jag vet (se Gram. ); sachez vet, ni må veta ofta förebrående; je sais ce que je sais jag vet vad jag vet men tiger med det; que sais-je? vad vet jag? om ngt som väcker förvåning; que vous -ez den där m vet, en viss; je le sais homme de bien jag vet, att han är en hederlig karl; faire ~ låta veta, meddela; jur. faire à ~ kungöra; faisons ~ vi kungöra härmed; jfr carte 5. doigt 1. gré 2. long II. un, l’.
2. spec. med neg. framför förkortad frågesats (se Gram. ) veta: je ne sais qui (quel, que, quoi, comment), äv. substantiviskt; je ne sais que faire jag vet inte vad jag skall göra; je ne sais comment jag vet inte hur; un je ne sais qui en viss person; un je ne sais quoi qui me charme ngt visst tjusande.
3. i passé simple I. fut., äv. annars få veta: il sut qu’on l’avait élu han fick veta, att han blivit vald.
4. kunna, ha lärt sig, ha i minnet: ~ le français kunna franska; ~ lire et écrire kunna läsa och skriva; ~ par cœur kunna utantill.
5. kunna, förstå, ha förmåga, isht i kondit. med neg.: il sait plaire han förstår (kan konsten) att behaga; il ne sait pas ce qu’il dit han vet ( förstår) inte vad han säger; je saurai bien le réduire jag skall nog få honom spak; on ne saurait avoir plus d’esprit man kan inte vara kvickare; ~ vivre förstå att leva, ha levnadsvett, ha världsvana (= bien le (son) monde),
6. spec. [à] ~ o. c’est à ~ nämligen: ~ son revenu a plusieurs sources, [à] ~ sa place, le produit de sa terre, etc. hans inkomster härflyta från flera källor, nämligen hans anställning, avkastningen av hans gods osv.
II. absol
1. veta: qui sait? vem vet? un homme qui sait en kunskapsrik man; le désir de ~ vetgirigheten; F inskjutet el. tilllagt vous -ez, äv. -ez-vous du vet, vet du, som du vet.
2. [d] F i replik det beror på, nota bene.
III. rfl
1. veta sig vara: se ~ innocent veta sig vara oskyldig.
2. vara känd, bli bekant: tout finit par se ~ allt blir slutligen bekant.
IV. m vetande, lärdom.
- -faire m skicklighet, fintlighet.
- -vivre m levnadsvett, världsvana,
savoisien a från Savojen, savojisk.
savon m
1. tvål, såpa; jfr pain 5; ~ noir (vert) såpa.
2. tvättning med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
