Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tande väntar mig? Den väg, mannen engang betrådt,
måste han vandra utan afvikelser, utan alt svigta, om
än den är svår, om än han derunder skulle nödgas
krossa sitt eget hjerta, och jag valde ju med berådt
mod den, der jag visste att jag skulle skörda endast
törnen! Cecilia, ljufva blomma, blomstra i ett mindre
för stormen utsatt hägn: den arma enslingens smärta
skall ej förbittra din sällhet. Det är väl att jag skall
resa i morgon, jag skall då lättare kämpa ut den första
striden. Kanske går det bättre sedan, och när jag nästa
gäng återkommer, skall jag hafva lärt mig att älska utan
att begära genkärlek. Ack, det är ju så mitt lifs hela
mörker heter: älska utan att älskas. Huru skulle ej den
domen uppfyllas äfven i hjertats ljufvaste, rikaste känsla?”
När Johan åter inträdde i sällskapsrummet, hade
han lyckats att temmeligen utplåna spåren i sitt
anlete af sinnesrörelsen, dock skulle de väl föga
undgått Cecilia, men den unga flickan säg honom ej i
dag så frimodigt som vanligt i ögonen; hon var litet
blyg öfver det meddelande hon gjort.
Sedan Johan rest, gick tiden ater sin vanliga,
tysta gång för de tre fruntimren. Det väfdes och
spanns med fördubblad ifver både af herrskap och
betjening, för att något ersätta de rika förråder, som
brunnit upp. En glad vexling hade utgjorts af en
mängd bref från vänner och bekanta i Sverige. Ett
från Carl till Cecilia fanns äfven deribland. Hennes
glädje deröfver var så innerlig, hon var sä lycklig,
att Margaretha måste gömma sina ögon, pä det Ce-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
