Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
henne, som han utlofvat; men ingenting sådant hörde
Margaretha af. Hade han sålt henne för penningar,
for befordran? Carl hade låtit henne forstå, att han
så hade gjort, men lydliga ord talades aldrig om hela
saken. Magnus och hans anspråk nämndes aldrig, det
var som om något sådant icke funnits. Hennes tro
på honom stod dock fast. Hon anade att man för henne
doide hans bref, att hon var omgifven af bevakning,
som hindrade honom från att ge henne någon
underrättelse, och i hemlighet gret hon bittra tårar af harm
och smärta, men inför andra gjorde hon våld pä sig
för att synas lagn.
Imellan de båda systrarna rådde en
förbehäll-samhet, högst plågsam för dem begge, och hvilken
ännu mera ökade deras hemliga bekymmer. Cecilia
ville och kunde ej meddela sina obestämda
farhågor åt Margaretha, och denna åler ville ej förbittra
Cecilias sinne emot fru Catharina, och än mindre
emot Carl.
Unge Göran nödgades resa snart elter jul. Carl
var äfven oftast frånvarande, men kom dock stundom
på några dagar för att hälsa på sin brud. En tyngd
tycktes hvila öfver hela huset, eudast Carl var sig lik,
intagande, artig, en man af den finaste ton, det mest
intresserande samtalssätt, den ädlaste hållning och skick.
He tider, han vistades på Hattanpää, var der alltid
samlingsplatsen för grannarne vidt omkring, hvilka,
återkomna från Sverige, dit de flytt undan kriget, nu
i hemmet återknöto gamla vänskapsband. I dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
