Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av jungfrurna på landet, böcker av Runa,
översättningar från tyskan, små berättelser, som hon tyckte
voro idiotiska. Romanlitteraturen var för henne ett
helt och hållet okänt land. I och med Nana kastades
hon ut i dess gungande fly. Hon blev förfärad, tjusad
och hisnade så, att hon var nära att kräkas. Om
Krister fattat henne i benen och plötsligt ställt henne
på huvudet, skulle verkningen icke blivit större. För
henne var Nana fullkomligt otrolig. Fröken Steen
hade ingenting att jämföra med. Den enda fattiga
upplevelsen i hennes eget liv hade varit en ung bokhållare,
som hon svärmat för, men han hade inte brytt sig
om henne. Nu ställdes hon inför erotiken som
naturmakt, en vulkan, som vilket ögonblick som helst
kunde flamma upp och svepa en hel värld i lågor.
Otaliga gånger rättade hon på sin pincené då hon läste
denna märkvärdiga bok. Såg hon inte fel? Var det
möjligt? Fanns det en sådan tillvaro? Och så kunde
hon släppa boken. Armarna hängde slappa utefter
hennes sidor, och hon stirrade framför sig. Mitt i den
dygdiga kvinnans harm mot den okyska, som drar
männen till sig som en magnet, kände hon en saknad,
bitter, snärtande som piskrapp: ”Mig har ingen älskat.
Jag vet inte vad det är.” Hon var ett par och fyrtio
år och det var Nana, kärlekskvinnan, som ställde
denna sanning, förut anad men aldrig som nu så
skrämmande, för hennes ögon. Hon hatade Nana, men
hon läste om henne med något av den fattiges
snyftande ödmjukhet, då han slickar upp smulorna från
den rikes bord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
