- Project Runeberg -  Fru Esters Pensionat /
117

(1927) [MARC] [MARC] Author: Agnes von Krusenstjerna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liga att utplåna? Skall blicken alltid döljas bakom
de blanka pincenéglasen, som knipa till näsan? Då
sticker det i bröstet, då rycker det i hjärtat, tårarna
rinna, det fula ansiktet blir ännu fulare i en sorgsen
grimas. Han kunde vara ens son. Kvinnan var skapad
till att föda. Men man födde icke. Aldrig skall man
på sina armar få känna tyngden av ett barns kropp.
Man är en igentorkad brunn. Är det längtan efter ett
barn, som rör sig i det svidande sinnet? Är det denna
längtan, som får famnen att öppna sig, eller är det
längtan efter en man? Men han är ju ingen man,
bara en gosse. Och armarna falla åter slappa utefter
sidorna.

Krister märkte ingenting. Han lärde sig att tycka
bra om fröken Steen. Det talades litet därom i
pensionatet. Då log han överlägset, godmodigt, som en,
den där gör vad han har lust till och böjer sig för
en tillfällig nyck — om det så också gäller en litet
egen gammal fröken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:29:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fruestersp/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free