Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till läkare. ”Gå på skylt”, kallas det visst. Nå, hon
var nervös, så det förslog. Hon riktigt skvatt och
ryckte. Hennes förnämsta onda bestod i att hon inte
kunde sitta på teatern utan att må illa. Hon tog alltid
ytterplatser, satt nära korridordörrarna, så att hon
fick drag i nacken, tuggade på lugnande medel,
ingenting hjälpte. Min doktor funderade en stund. Så fattade
han sitt beslut.
”Jag går med grevinnan en kväll, om ni tillåter”,
sade han.
Hon såg granskande på honom. Han hade ett
trevligt utseende och ett behagligt sätt. Det var inte något
fel på honom. Så gingo de båda på teatern. Under
första akten var grevinnan lika nervös som vanligt.
Sedan blev hon lugn. Bara hon vände på huvudet,
mötte hon den unge doktorns ögon. Hon tänkte: ”Här
finns ju en läkare. Det är inte farligt.” Det hjälpte.
Hon sade sedan till alla sina vänner att den där doktorn
hade suggererat henne. Strax blev han överlupen av
patienter från hela den finare världen. Detta var nytt,
det var originellt. Alla bådo doktorn om en ”helafton”.
Det fanns många nervösa, flera än man kunde trott.
Men den doktorn såg ju heller inte illa ut. ”Jag har
min läkare med mig”, sade man och presenterade
honom för sina bekanta. En dam tålde inte musik,
en annan kunde inte göra en bilfärd utan suggestion,
och doktorn suggererade. Det räckte en liten tid. Han
hyrde en elegant våning och slutade att följa med
sina patienter. ”1 afton skall jag tänka på er”, sade
han i stället. ”Det gör samma nytta.” Naturligtvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
