Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 13 —
redan vet det: det värsta, som finns i fråga om
sällskaps-lif, är att tillhöra en »liten utvald krets». Det är
som att släppas in i ett akvarium, där vattnet aldrig
bytes om. Och det lifsens bröd, man fodras med, är
oföränderligt från samma bageri!
hans.
Du tycks i alla fall trifvas där rätt bra...
leonora
(tager fram ett kolossalt förgylldt kort bland sina bref och
visar honom dä öfver bordet. Med dystert eftertryck):
Hos Schwarts-Hansens! Hvad skall jag svara de
där människorna? De låta oss ju aldrig vara i fred.
Fru Schwarts-Hansen springer ju här dag ut och dag
in och vill, att jag skall introducera henne hos mina
bekanta, som rynka på näsan åt mig, för det jag är
tvungen att taga emot henne.
hans (tröstande).
Den bekantskapen är ju öfver med valkampanjen.
LEONORA (nickar menande).
Det vill säga, att om fjorton dagar har jag en
fiende mer på halsen. Om hon inte redan är det!
hans.
Håll nu bara humöret uppe denna korta tid som
återstår. Bara jag kunde finna på något, som roade dig.
Leonora (skakar på hufvudet).
Det finns blott två saker, som roa mig.
Och det är?
hans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
