Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 44 —
i.eonora.
Vore det icke minst lika opassande, om någon
hörde Emilie? Jag kan skylla på att jag är desperat
för det, att jag har den olyckan att vara tjuguåtta år
och snart blir trettio, men hon, som är en ung,
blygsam flicka — det vill säga, hon borde vara blygsam.
Katrine, var jag inte blygsam, när jag var så gammal
som Emilie?
katrine (torri).
Det minns jag inte.
leonora.
Ja, men jag minns det själf, mycket tydligt. Det
är det forcerade umgänget med fru Schwarts-Hansen,
som har fördärfvat mig. När jag var så gammal som
Emilie, så nämnde jag inte ouppfordrad en herre, som
jag tänkte på.
emilie
(låtsar icke höra. Med ansiktet i »The Qveem).
Tänk, att ärmarna nu verkligen sjunga på sista
versen!
leonora
(ser litet på henne, säger så i samma ton).
Det är skamligt! Inte en enda usel liten puff
längre! På min nya sidenklädning ämnar jag heller
inte ha några ärmar alls — bara spetsar. Så — som
ett burr. (Visar på armen) Min Max säger . ..
katrine (strängt).
Håll nu upp, Leonora. (Går och läser dörren till
■matsalen och kabinettet.) Pigorna kunde höra dig.
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
