Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Hans historieskrifning (1822-1880)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANS HISTORIESKRIFNING.
21
din hjältedikt hon är.
Med blottat hufvud stiger
historien dit och lär,
och svenska äran viger
sin segerfana där.
För Fryxells sanningskära sinne förhöll det sig nästan
rakt tvärtom. Det var den svenska vanäran, som tog sin
början vid Karl XII:s graf.
Just de
Men på annat sätt än man förr velat medge.
största Karl XII:s-förgudare hade betraktat den tid, som
kom efter hjältekungens död såsom ett vanärans och
förnedringens tidehvarf, då konungamakten nedsjönk till en
skugga och riksdagens vid olika riksdagar växlande kaxar,
mutade af främmande herrars guld, lågo hvarandra i håret.
Fryxell, hvars förfäder både på fädernet och på mödernet
hade deltagit i frihetstidens riksdagsregemente, såg saken
på helt annat vis. För honom låg det vanärande i den
genom Karl XII:s envishet och onyttiga krigsäfventyr
försämrade ställning, som Sverge fått i ekonomiskt och
storpolitiskt afseende. Efter honom blef det politisk bankrutt.
Men frihetstiden gjorde hvad den kunde för att reparera
det, som var möjligt att bota. Han drog fram dess ljusa
sidor, medan andra förut nästan uteslutande hållit sig till
de mörka. För Fryxell med hans i grunden demokratiska
kynne Sverges präster af gamla stammen voro
demokrater, kunde till och med, om det gällde, bli demagoger —
stod det som en själfklar sats, att riksdagens ökade makt var
något obetingat godt. Enväldets förbannelse hade han med
allt det patos och den mörka färgläggning, hvaraf han var
mäktig, tecknat i Karl XII:s historia. Gustaf III:s
revolution, hvarigenom konungamakten ökades, ogillade han:
öfverhufvud var han en svuren fiende till alla språng och
våldsamheter. Den lagbundna ordningen och den
fäderneärfda sedvänjan hade hans medfödda sympatier.
Oförnekligt är, att han påvisat många förut obeaktade ljussidor i
den förkättrade frihetstiden, och med särskild förkärlek
dröjde han vid tidehvarfvets många lysande namn inom
konst, litteratur och vetenskap. Flera af de biografier, han
där insatt, skulle kunna utgöra små böcker för sig, t. ex.
lefnadsteckningarna öfver Svedenborg och Bellman. Fiende
till all mystik, nykter förståndsmänniska från topp til tå,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
