Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkskollärareväldet och våra allmänna läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genomförd, kommer att i betydlig mån försvaga eller
omintetgöra deras förmåga att meddela högre
allmänbildning.
Den valfrihet och specialisering, som redan
finnes vid våra gymnasier, har tillräckligt tydligt
hunnit visa sin verkan, då det varit fråga om
studenters lämplighet för folkskollärarebanan. De
seminarierektorer, som haft sig anförtrodt att leda
studentklassers utbildning, ha i infordradt yttrande
förklarat, att studenternas utbildning till
folkskollärare varit skäligen otillfredsställande, och detta
just därför, att de vid gymnasiet ofta varit
befriade från sång och gymnastik, varit klent rustade
i vissa kunskapsämnen, t. ex. fysik och filosofisk
propedevtik, enär de valt bort dessa ämnen, eller
i egenskap af privatister saknat färdighet i
teckning, orgel- och pianospel, slöjd och
trädgårdsskötsel. Öfver detta mindre lysande resultat sörjde
säkerligen statsrådet Berg lika litet som Svensk
Läraretidning, hvilken yttrade sig om saken med
följande ord:
"Seminarierektorernas uttalanden innehålla en
del belysande bidrag till frågan om
genomsnittsstudentens omskrutna höga bildningsnivå,
jämförd med folkskollärarnes dito, samt visa äfven,
att ett seminarium med studentklass kan erbjuda
tillfällen till psykologiska iakttagelser af helt visst
icke ringa intresse."
Drifves specialiseringen ännu längre vid våra
läroverk, komma dessa att sända ut lärjungar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
