Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kulneff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och syntes blott hans kända drag,
då grinade af välbehag
mot björnen från kosackens land
hans bror från Saimens strand.
Och denne åter såg helt nöjd
mot ramar, hvilkas tag han rönt
och bröt han in, var det med fröjd,
som om det mödan lönt.
Det var en syn, som dugde se,
när Kulneff togs med finnarne;
de visste bära upp hvarann,
de starke, de och han.
Hans arm har domnat länge sen
han föll i strid med svärd i hand;
hans ära lever qvar allen’,
bestrålande hans land;
och hvar hans namn du nämnas hör,
hör du »den tappre» nämndt framför;
den tappre, hvilket härligt ord
af tacksam fosterjord.
Hans klinga drogs mot oss, hans lans,
den gaf oss ofta djupa sår,
dock älska äfven vi hans glans,
som om han varit vår;
ty hvad som mer än alla band
af fana och af fosterland
på krigets ban förbrödrar oss,
är samma kraft att slåss.
Hurra för Kulneff, för hans mod!
hans like skall ej hittas lätt;
hvad mer, om än han göt vårt blod,
det var hans krigarrätt.
Han var vår fiende, välan,
vi voro fiender som han;
att han högg in med fröjd som vi,
var det ett ondt deri?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
