Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i59 —
Något särskildt arbete tycks vid alla dessa tre tillfällen
icke hafva uträttats.
Sedan kommer ett afbrott till den 8 februari och
sällskapet har krympt ihop till »Jephson och jag».
Med ett sista uppflammande som en lampa, före
dess utslocknande, blir dagboken på en gång klar och
tydlig här, ofch utgjuter en flod af ljus öfver den
kvällens samtal.
Vårt samtal tyckes ha berört mångahanda ting —
i själfva verket nästan allting utom vår roman. Bland
annat talade vi om litteratur i allmänhet.
»Jag är mätt på allt detta kacklande om böcker»,
sade Jephson, »dessa spaltlånga kritiker öfver hvarje
skrifven rad; dessa ändlösa böcker om böcker, dessa
gälla beröm och gälla anklagelser; denna enfaldiga
tillbedjan af romanförfattaren Pål, detta enfaldiga hat till
skalden Per; detta enfaldiga prat om dramatikern Janne,
I allt det där finnes hvarken förstånd eller reson. Man
skulle tro, om man lyssnar till en sådan kritiker,
kulturens öfverstepräst, att människan är skapad för
litteraturen och ej litteraturen för människan. Tanken
är äldre än boktryckarekonsten, och de människor som
skrifvit de hundra bästa böckerna ha aldrig läst dem.
Böckerna ha rättighet att finnas här i världen, men de
äro ej dess ändamål. De gå jämsides med kalfstek
och rostbeef, hafsluften, handslagen, minnet af en
förhoppning och alla de andra liknande sakerna i vår
trettio- till fyrtioåriga tillvaro. Och likväl tala vi om
dem, som om de voro lifvets röster, medan de dock
blott äro dess svaga eko! Berättelser äro förtjusande
som berättelser — ljufliga som de första gullvifvorna
efter en lång vinter, lugnande som kråkornas kraxande
vid solnedgången. Men vi skrifva nu för tiden inga
berättelser mera; vi förfärdiga »documénts humainsn och
vi dissekera själars
Han afbröt plötsligt midt i sin tirad. »Vet du
hvad jag alltid måste tänka på vid dessa ’psykologiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
