Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 1. Fröding som humorist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1. Fröding som humorist.
Pröding »kom och såg och segrade». »Guitarr och
Dragharmonika» var på en gång debut och seger. Och i den
segern hade humoristen Fröding sin dryga anpart. Vi fingo
i honom en ny Bellman, en Bellman redivivus, fastän
bakgrunden till och innebörden av dessa båda diktares humor
i många avseenden ter sig olika. Det är alltid humoristens
olycka, att hans humor har två vitt skilda sidor eller
rättare sagt att humorns medel äro ett, målet ett annat. Ty
ofta nog är det endast medlen, som uppskattas och skaffa
humoristen hans ryktbarhet. Man ser löjet och förbiser
allvaret, man hör skrattet och saknar öra för gråten, »som
darrar osedd under». I sin utsökta lilla studie över »Enkla
och sammansatta stämningar i dikten» yttrar Hans Larsson
bl. a. följande: »Att vara glad är en god sak. Att i glädjen
över något förlora minnet av allt ledsamt i världen är en
svaghet, som gör människor lyckliga. Att under glädjen
dock hava i minnet livets mörka sidor kan vara en
svaghet, som förstör människors lycka, men det kan vara en
styrka, som försmår en korttänkt glädje, eller en styrka
som gjuter glädje och sorg samman till en stämning.»
Den styrka, som författaren till »Studier och meditationer»
här talar om, är alltid humoristens. Hos honom är det
alltid allvar i leken och allvaret är huvudsaken, leken
medlet blott. Men det är mestadels leken, som observeras.
Hur ofta har man icke försett sig på Frödings
versirikatoriska och humoristiska hjälpmedel utan att skärpa synen
vidare mot djupet bakom. Skrattet, uppsluppenheten,
krumbukterna och grimaserna, trolleriet och härmningskonsten
i hans mjuka och svingande vers — vem kunde motstå
allt detta! Men det var dock medel blott. Där log
»harrgårstösa i äppelapla» så soligt gott, att vi måste le med;
där hördes suckarna och jämmern från bönhuset efter den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Mar 5 15:07:14 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ftgfroding/0006.html
