Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Fröding och Almqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem det onda en renings- och skärseld till det goda, ett oundvikligt övergångs- och prövningsstadium, för vilket man ej får rygga tillbaka. I denna hemska belägenhet
klamra sig båda fast vid enhetsdrömmen, helhetsdrömmen.
Fröding löser aldrig frågan hur ont blir gott igen, når
aldrig fram till enheten. Han kom, som han själv säger,
»för nära det oerhörda». Men lösningen föresvävar honom
som symbol, en diktares dröm om Gräls heliga kärl och
smycke, som återfunnet skall bringa jämvikt och enhet i vårt väsens tveklyvning mellan plikt och önskan, natur och ande, gott och ont, göra det söndrade helt. Men det
visar sig emellertid, att han varit inne på samma stråt som Almqvist. Det gäller för oss att »bli instinkt för andra gången». När människan följer sitt väsens mystiska
lag som barnet, blomman, djuret utan att oroas av frågor, utan att reflektera på skillnaden mellan gott och ont —
omedvetet, oskuldsfullt — då först kommer hon på rätta vägen och dissonanserna lösa sig. Det är reflexionen, som skapar ont och gott, tvekan, villrådighet, samvetskval. Lyssnandet på de många stridiga rösterna utomkring oss gör oss vacklande och snubblande. Vi förlora oskulden, instinkten mister sin säkerhet, vi trampa miste
och störta ned i avgrunden. »Det djuriska, som står under
oss i de flesta fall, står dock över människan i ett. Det
djuriska sättet att vara, instinktlivet, visar den harmoniskt
intagande bilden av en hög enighet med sig själv. Ni har
väl hört talas om mystikernas tanke om animal coeleste[1]. Människans strävande skall verkligen vara att till slut bliva natur igen, att bliva liksom ett djur» (Almqvist, Drott- ningensjuvelsmycke). Denna tankegång erinrar om Nietzsches
framställning av moralens tre stadier: kamelen, lejonet, barnet. Lägst står kamelstadiet, plikt- och lydnadsstadiet
med »sitt mulna hyckleri» och »sin fega lystnad under fåra- huden» (Fröding). Människan handlar med piska bakom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
