Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Droppe - Fan - Fanera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammansättning (med p förlängt efter regeln i Noreens Altschw.
Gramm. § 298), särskilt med hänsyn till att pp förekommer
även t. ex. i fsv. drupparum. Då det fins en gammal form
med urgerm. pp, beroende på förgerm. bn, i högtyskan: fht.
tropfo, nht. tropfen, så kan ju även en motsvarande form delvis
dölja sig i den fsv. formen med pp. — I samband härmed kan
omnämnas såsom i viss mån paralell den hos verbet tappa
förekommande dubbelbildningen fsv. tappa ock tapa (isl. tapa, da.
tabe; jfr Noreen: Altschw. Gramm. § 298, Anm. 3). Även
här får väl antagas, att pp beror på ett gammalt n-suffix.
Enligt en av prof. E. Lidén meddelad förmodan är fsv. tappa
utgånget från den stam med förgerm. form *dabno- som fins i lat.
subst. damnum förlust, skada.
Fan n. (på fjäder), ett ord som råkat bli uteglömt i förf:s
etymologiska ordbok, är tydligtvis, då det tyska fahne kan hava
denna bet., en yngre variant till sv. fana (mlt. vane), lånad från
den nyare enstaviga lt. formen fān, motsv. ndl. vaan, hvilken
form visserligen icke angives i lt. ordböcker i precis samma
bet., men däremot i den närsläktade bet. svans på räv såsom
jägaruttryck.
Fanera v. med subst. faner är, såsom framgår av likbet.
ndl. forneeren o. nht. fournieren, furnieren med subst. ndl.
forneer, fourneer n. (även forneerhout av hout trä) ock nht.
fournier, furnier n., lånat av franska vb. fournir, ffra. fornir skaffa,
förse (med), även fullända o. s. v. Verbet fick (förmodligen
redan pä fransk botten) såsom snickeriterm en speciell
betydelse, hvilken man plägar härleda från bet. förse med, men som
tycks nästan bättre kunna hänföras till bet. fullända, så att
fanera egentl. skulle vara = att göra ett snickeriarbete fullständigt
(genom det sista finare detaljarbetet, bestående i beläggning
med tunnt trä). Den formförändring ordet företer i svenskan
har nog försiggått, innan ordet här lånades. Förvandling av
o i obetonad förstavelse till a (såsom t. ex. i sv. kalas, kanin
av lat. collatio, resp. ffra. conin) tillhör äldre lt. eller ndl.
dialekter. Även försvinnandet av r i rn torde ha skett före
inlånandet till svenskan; till stöd därför synes kunna åberopas
eng. veneer fanera, faner, hvilket, om också någon annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
