Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stoft - Stramalj - Ströva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det likbet. mlt. stof n. (enstav. med kort o, i böjda former stōv-
med förlängning av o), motsv. ndl. stof n., hvilket som
avljudsform med kort vokal till nht. staub, fht. stoub-, stoup, står vid
sidan av andra med urgerm. kort u bildade ord med samma
bet. såsom got. stubjus ock det i sv. stybb(e), kolstybb lånade
lt. stübbe, mht. ge-stüppe n. Ett hithörande subst, vare sig med
fornlågtyskt kort o eller möjligen med ô = ht. ou, au, är
grundord till lt. vb. stöven med egentlig bet. damma, röra upp dam
ock överförd bet. löpa, jaga med fart (jfr sv. damma, ryka i
väg), hvarav subst. lt. stöver jakthund (nht. stöber, väl halft
lågtysk form), lånat i sv. stövare.
Tillägget av t i sv. stoft kan förklaras genom association
med doft, som i äldre tid brukades i samma bet., fsv. doft (dopt,
duft m. fl. former).
Genom efterbildning efter stoft »pulvis» får man väl
förklara ett annat ord av samma form:
Stoft, samma ord som stoff ämne, nht. stoff o. ndl. stof i
bet. ämne eller tyg, lånord från romanska språk = ffra. estoffe,
ital. stoffa. Formen med t förekommer här dels i färgstoft,
motsv. da. farvestof, nht. farb- el. färbe-stoff, dels i plur. stofter
om vissa slags tyger, motsv. da. stoffer för nht. stoffe el. ndl.
stoffen.
Stramalj ock danska stramaj för nht. stramin ock ndl.
stramien, som äro lånade med av oviss anledning (antagligen
från något annat ord på str-) tillfogat r från ffra. estamine =
nfra. étamine hårduk, silduk, motsv. ital. stamigna (till det lat.
adj. stamineus av lat. stamen varp, spånad, tråd) få kanske
förklaras sålunda. Av den äldre ndl. formen stramijn, en
sidoform till stamijn(e) hos Kilian, med diftong ij av äldre långt i,
kunde hava först lånats ett danskt *stramajn, som sedan (fattat
som artikulerad form?) tappade sitt n, ock detta stramaj kunde
i svenskan hava ändrats till stramalj, emedan man trodde sig
ha att göra med en fransk form med mouillerat l, likställd med
detalj, emalj o. dyl. ord?
Ströva v., lånord av lt. ströifen, en från högtyskan
härstammande variant till lt. ströpen, motsv. ndl. stroopen stryka,
ströva (med grundform *straupian, en annan bildning än det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
