- Project Runeberg -  Granskning av svenska ord /
31

(1901) [MARC] Author: Fredrik August Tamm - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syrsa - Tappa se droppe - Taskig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gammalt långt i i Fårömålets säirsa; jfr i samma bet. no. sirissa,
siriksa,
ä. da. sirisse, zirridtze, da. dial. serrise. Med
anslutning till Aasens tydning av no. siriksa = »den idelig knirkende»
har Noreen i Sv. Landsm. I s. 343 konstruerat en samnordisk
form (isl.) sí-hriksa av sí- alltid ock hörande till verbet isl. hrika
gnissla, ny isl. hrikta, no. riksa. Men en sådan betydelse hos
förstavelsen si-, om den värkligen funnits för folkmedvetandet,
har nog endast varit folketymologisk. I flera främmande språk
finnas namn på syrsa eller liknande mindre gräshoppa eller ock
strit, bildade med begynnande sibilant ock merendels ett i eller
annan palatal vokal i första stavelsen, uppenbart
onomatopoetiska ord, avsedda att härma lätet av syrsor o. dyl. Sådana
namn äro: tyska zirke i dial. o. zirpe: till verben zirken (mlt.
sirken) o. zirpen låta som en syrsa; även äldre tyska zirse;
finska sirkka med samhörigt verb sirkottaa låta som syrsa, kvittra
(jfr finska sirkku om flera slags småfåglar, ss. sparv, fink, siska);
estn. sirts; lett. tsirtsenis; litau. svirplys; polska świrk, świerk,
świercz,
böm. svrček o. cvrček; ryska sverčok o. s. v. Även
det nordiska ordet beror nog i sin helhet egentl. på försöket
att återgiva syrsans läte med siris el. dyl. Det kan väl då
också vara osäkert, om alla nordiska former nödvändigt skola
härledas från en gammal form med ursprungl. långt i i första
stavelsen.

Tappa se droppe.

Taskig adj. måste väl vara avledning av subst. taska, fsv.
taska f. väska, påse (motsv. isl. taska samt fht. tasca, även ital.
tasca o. s. v. med obekant etymon), betydde väl således från
början försedd med påse (som en vandrande tiggare), sedan:
som har en tiggares utseende ock skick. Subst. tasker är
antagligen i alla händelser sekundärt eller på sin höjd paralellt
bildat i förhållande till adj. taskig.

I sammanhang med detta adj. må påpekas, att en del
därmed rimmande adjektiv som brukas vulgärt i föraktlig betydelse
troligen äro blandningsformer mellan gamla adj. inom denna
rimgrupp ock till betydelsen snarlika ord av annan form. Härpå
ett par exempel:

Blaskig i bet. slaskig (om väglag) är väl bildat efter slaskig



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:32:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ftgransksv/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free